1849 utgifven provisorisk förordning, stadgar straff af fångelse från 6 veckor till 2 år för en hvar, som lockar och tubbar eller på hvad sått det vara må föranleder en soldat till olydnad emot förmån och isynnerhet år orsaken dertill, att någon, som år hemförlofvad, icke åtlyder inkallelseordren. BADEN. Det beråttas från detta olyckliga land, att det skarpa tadel, Preussarnes omenskliga framfart derstådes rönt af tyska pressen, haft den verkan, att de preussiska satraperne börja gå något humanare till våga. Så har t. ex. i Rastatt blifvit upphåfd den befallning. att posterna utanför kasematterna och andra fångelser skulle skjuta, så snart de sågo ljus derinne, eller någon nårmade sig fångelset. Det förmåles dock åfven, att denna mildring år en följd af fångarnes betydliga minskning. Fångarne från HessenDarmstadt, skola en af dagarne afföras till sitt hemland. Wurtemberg har begårt en förteckning öfver sina, och från Hannover emotses en dylik begåran. Utaf de infödde Badensarne hafva de mindre graverade blifvit öfverlemnade åt sina lagliga domare. Den badiska håren skall, heter det nu, inkallas till våren och reorganisationen då blifva företagen. De badiska soldaterna skola uniformeras alldeles som de preussiska, och förlåggas i preussiska garnisoner. ITALIEN. Florentinerbladet -Statuto beråttar, att kardinal Antonelli begårt sitt afsked som utrikesminister i den påäsliga styrelsen och att kardinal della Gengaaskall aslösa honom. Likaledes berättar den, att påsliga regeringen afslutat ett lån på 45 million scudi. I samma tidning står att låsa söljande kuriösa dokument: Till redaktören af Statutoi. Florens! Om ni vill förskaffa mig ett yerkligt nöje och göra mig er i högsta grad förbunden, så skall ni uti ert årade blad införa bifogade rader, på det att mina loftalare må veta, att jag ängrar mig att icke fordom hasva tillräckligt förföljt dem och mördarne, demagogerne af samma ull. Jag lofvar dem nu att göra dem allt måjligt ondt, under hvad förhållande, titel, grad, egenskap och stållning de må upptråda, icke allenast i romerska staterna utan åfven i fråmmande lånder, och att jag vid första tillfålle — hvilket jag önskar måtte intråffa så snart som måjligt — skall erbjuda mig att, om så behöfves, vara deras bödel; ty jag förbehåller mig denna funktion, når den utöfvas till deras förstörelse, såsom den högsta belåning som konungadömet kan bevilja mig. Det parti, som jas tillhört och uti hvilket jag nu har den åran att intaga första platsen, skall till det yttersta förfölja, icke genom hotelser, utan på ett kånnbart, handgripligt sått, med sbirernes tillhjelp, detta förhatliga och afskyvårda anhang. Rom d. 14 Nov. 1849. Eder ådmj. tjenare, Johan, riddare Minardi.Författaren till dessa skåndliga rader, spion under Gregorius XVI, arresterades på Pius IX:s befallning, samt inspårrades på Engelsborg i sållskap med Faddi Allai, Sangiorgi o. s. v. Herr Corcelles skyndade sig att, vid fransmånnens intåg i Rom, återgifva honom och hans kamrater friheten. Nu, såsom han sjelf såger, intager denne exspion första platsen uti prestligan och han år den påfliga styrelsens vigtigaste redskap och stöd. Firad af franska auktoriteterne, år han åfven en förtrogen vån af kardinal della Genga, som såges vara beståmd till Antonellis eftertrådare. D. 12 Nov. föregick i Rom uti kyrkan S:t Ignazio en högtidlig gudstjenst, hvilken gaf anledning till en af de påfliga auktoriteterna oförutsedd demonstration till deras åra, hvilka fallit i oafhångighetskampen. Demonstrationen var för öfrigt af en fullkomligt oan