Bref från en resande landsman. Paris d. 1:ste Sept. 1849. Sedan jag nu slutat min grand tour genom England, år jag nu hår, för att hvila mig något efter de oupphörliga intrycken af den Engelska nationens storhet i alla sine företag, samt samla resultaterne af den erfarenhet, jag under min resa vunnit i afseende på den fråga, för hvars besvarande jag hufvudsakligen företagit densamma. Tit. kånner, att så snart jag blifvit landtbrukare i temligen stor skala, uppstod hos mig: den frågan, hvarföre Sverige uti all slags industri år så underlågset andra lånder af samma civilisationsgrad. Vårt land frambringar naturprodukter, som åro begårlige på verldsmarknaden. Utom det förträffliga jern, som förvaras i nåstan alla våra urberg, och utom våra skogar, som till dess förarbetning lemna samma tillgång till brånsle, som Englands stenkol, har Sverige tillika provinser, t. ex. Skåne, 2 Gottland, Upland, Blekinge, samt slåtterna af Westmanland och Nerike, hvilka i fruktbarhet kunna jemföras med Danmark och längt öfvertråssa norra Tyskland. Det år omgifvet af haf, hvilka bilda otaliga hamnar. Det år mera genomskuret af sjöar och floder, ån alla andra lånder i Europa; och om ån dess sloders segelbarhet förhindras genom vattenfallen, så lemna desse deremot mekaniska krafter, som motsvara ångkraftens anvåndande i andra lånder. Svenskarne hafva dessutom i sista århundradet åtnjutit en större samhållssrihet, ån de sleste andra folk. De åro kånda för sin tarslighet, sin arbetsamhet, sin kårlek för allt nytt, samt sitt begår att efterhårma andra nationer, således låtta att leda åfven till antagande af deras förbåttringar i industriella afseenden. 2 Det skulle således synas, som om Sveriges industri, ifrån dess landtbruk och bergverk, ånda till dess fabriker och dess segelfart bordt hafva höjt sig till likhet, ätminstone med de lånder. hvilka det i ofyannåmnde naturförmåner öfvertråssar. Och dock år detta icke förhållandet. Man kan icke såga, att Sverige upphöjt sig i någon enda industrigren. Ty åfven våra bergverk drifvas nåstan endast genom konstlade medel. Alla våra sabriker förtyna; och om ån genom någon förtagsam mans ihårdighet der och hvar någon stor industriell anläggning uppvexer, så blir en sådan man antingen sjelf ruinerad derpå, eller förfaller inråttningen efter hans död. Hvar åro t. ex. nu spåren till Alströmers stora och vål beråknade fabriker i Alingsås? Huru har det gått med Owens jernverk? Hvar år jernverket i Vedevåg? Hur ser det ut i vårt Sheffield, Eskilstuna? Norrköpings klådesfabriker, oaktadt understödde i många år, genom ett komplett införsel:Orbud af utlåndska klåden, kunna ånnu icke förse landet med tillräckliga tillverkningar för dess eget behof. Vära ståder åro lika små, lika obetydliga till sin handel, som de voro för 50 år tillbaka; de fleste snarare aftaga ån tilltaga. Stockholm med sitt förtråffliga handelsläge, nåstan på srånsen emellan tvenne verldsdelar, har icke mer ån 80,000 innevånare nu som i många är, då Köpenhamns deremot i sednare tider stigit till 120,000. Trådvaror hafva visserligen gifvit de sednare