Sverige. Vi tro att fordelarne håraf åro ågonskenliga och icke böra göras beroende af tycket hos tvånne handelskorpser, som för nårvarande icke inse att de kunna ega gemensamma intressen och derföre icke heller inse fördelarna af den ifrågasatta förbindelsen. Dessutom bör kostnaden för telegraflinien icke sårskilt drabba de handlande. Handeln och industrien åro visserligen de, som företrådesvis vinna på förbåttrade kommunikationsanstalter, men denna vinst blir alltid en fördel för hela landet, och kostnaden för nåmnde anstalter bör derföre icke sårskilt låggas på handeln och industrien. Om man det gör, blifver det emedlertid icke möjligt att råttvist beståmma det belopp, hvarmed hvarje handlande, hvarje handelskorps, bör jemte hvarje annan klass af medborgare ålåggas att bidraga. Vi sinna klassåsigterna åfven i detta sall mindre kloka och vl anse derföre den af regeringen våckta frågan, om bidrag från Stockholms och Götheborgs handlande till den föreslagna telegraslinien, icke hafva varit sårdeles vålbetånkt. Framdeles torde man finna, att frågorna om berörde kommunikationsanstalter böra behandlas enligt deras inbördes sammanhang samt åfven med behörigt afseende på åtskilliga andra af dem beroende vigtiga åmnen. Skulle så inträffa, hoppas vi ålven, att dessa frågor erhålla en motsatt låsning mot den, de nu bekommit. Vi få endast uttrycka den önskan, att denna lösning måtte icke allt för långe låta vånta på sig. Ce FCC