Den gamle bekantes lö:de bref. (Forts. sr. N:o 279.) Når dyningarna efter den nu upprörda stormen hunnit lågga sig, torde nog ordningen komma till kapten Zachrisson, att, likasom grefve Anckarsvård, rehabiliteres åfven i sina nuvarande motståndares goda omdöme, sedan han för närvarande i så rikt öfvermått fått erfara denne sin frejdade föregångares martyrqval. Slutligen skall man nådgas inse, att den raska utvåg herr Zachrisson vidtog att afhugga den gordiska knuten, på en gång gagnat armåens hela oflicerskorps och ganska direkt främjat sjelfva den höga afsigten med hans förbigående till batterichef. Må det blott förunnas mig att följa frågan på spåren från sjelfva ursprunget. Det år och har alltid varit en himmelsvid skillnad på militårens stållning till staten i Sverige och i Europas öfriga länder. I de slesta andra konungadömen står den i direkt förhållande endast till statens öfverhufvud; men hos oss åter desslikes till staten sjelf. Der kunna således ofsicerares interesse och ifver för eller mot politiska meningar om allmånna årenden och styrelseåtgårder anses vara fråmmande för deras yrke, uppskråmmande, ja till och med i vissa fall straffbara; hår åter åro de lofliga, statsråttliga och i många afseenden rent af en pligt. Krigsbefålet upptogs långe specielt i riksdagskallelssn, åfvensom uti ingressen till riksdagsbeslutet, såsom erkånd beståndsdel af national-representationen. Detta har upphört — det år sannt — icke derföre likvål, att man funnit militårens upptrådande på våra riksmöten olåmpligt och velat utestånga honom derifrån; men derföre, att man anser krigsbefålet inbegripet i i ridderskapets och adelns representationsrått och ega tillråckligt antal organer på riddarhuset. Inom representationens kamrar år det vål endast den med intrådespollett försedde riksdagsmannen, som eger dfverlåggande och afgörande röst; men tåttigheten att utanför dessa kamrar taga kånnedom af och nagelfara med förhandlingarna och besluten, naturlig och oafhåndlig för alla det konstitutionella samhållets medlemmar, åligger