att man befarar ett nytt utbrott af kriget. såges hafva tröttnat vid Danskarnes hårdnacSen har svarat, att Österrike genom sin censom gå till den 26, tyska till den 24 och franska till den 22 dennes. DANMARK. Tidningen -Norddeutsche freie Pressemeddelar en korrespondens från London, daterad den 20 dennes, enligt hvilken tillochmed i diplomatiska kretsar det rykte går, att siendtligheterna mellan Danmark och Slesvig-Holstein snart skola taga sin början. Preussen kade motstånd, man tillika önska se rörelserna i hertigdömena fullståndigt undertryckta och det gamla tillståndet äteruppråtsadt; derför skall Preussen, efter hvad det påstås i korrespondensen, draga sina trupper från Slesvig-Holstein och kalla sina i ståthållarskapets tjenst varande officerare tillbaka. Från Hamburg skrifves i -Weser-zeitunge:, Underråttelserna från hertigdömena i de slesvigholsteinska bladen låta för öfrigt som vanligt, utan att innehålla något egentligt nytt. Det beråttas, att hvarje slesvigholsteinsk bataljon skall förstårkas med 200 man. vDeutsche Reichszeitungmeddelar, att hr v. Usedom skall å Preussens vågnar leda fredsunderhandlingarne med Danmark. Han har redan ankommit till Hamburg och tånker resa genom hertigdömena, för att i egen person göra sig underråttad om tånkesåttet derstådes. TYSKLAND. Hamburger-korrespondenten vill veta, att Österrike ånyo ien not protesterat mot Preussens beslut att inkalla sin miniaturriksdag. Den österrikiska regeringen stödjer sin protest derpå, att en sådan riksdag skulle krånka den ånnu bestående förbundsfårfattningen. Preustralisationsförfattning af den 4 Mars först krånkt denna förbundsförfattning och att Preussen vill fortsåtta på den våg det börjat. Preussiska trupper hafva Inmarscherai i det demokratiska Dessau. Stånderutskottet i Wärtemberg har d. 19 med 6 röster mot 3 protesterat emot den kongl. förordningen af den 12 dennes, hvilken förbjuder folkrepresentanterna aflågga ed på den tyska riksförfattningen. Regeringen uppfordras förklara, att den icke genom denna förordning velat förneka sitt en gång gjorda erkånnande af riksförfattningen och tyska folkets grundråttigheter. I Hamburg har dom fallit öfver en del af dem, som den 13 Augusti deltogo tumultet mot de preussiska trupperna. 25 åro frikånde, 1 dömd till tukthus och II till fångelse på 1—6 månader. De medlemmar af. borgarebevåpningen, hvilka deltagit i tumultet, skola stållas inför krigsrått. ENGLAND. Parlamentet år prorogeradt till d. 16 Jan. FRANKRIKE. Nationalförsamlingens sammankomster d. 20, 21 och 22 dennes erbjbdo så diskussioner af intresse, men desto fler våldsamma scener, i hvilka alla partier spelade en roll, och som gifvit anledning till flera dueller. I mötet d. 20 tillåt sig Raspail, under försvaret för sitt förslag, att ingen bankir finge blifva minister, flera förnårmande antydningar, som framkallade en våldsam storm från alla sidor. Följande dagen gaf en legitimistisk representant, Segur dseuseau, som redan förut gjort sig bemårkt för sin taktlöshet, anledning till ett ånnu håftigare tumult genom den förklaring, att blott enkorna och barnen efter de under Februarirevolutionen fallne municipalgardister, förtjente understöd af staten, men icke de för revolutionen fallnes efterlemnade familjer. Denna förklaring framkallade ett tumult, som beskrifves såsom den våldsammaste scen, hvartill man varit vittne i nationalförsamlingen. Då presidenten vågrade att kalla herr Segur till ordningen, tilltog den i håftighet; högra och venstra sidorna utbröto i de. skarpaste ordvexlingar med hvarandra. Under det venstra sidan entusiastiskt ropade: lefve republiskapad för att bli hushållerska; men lika besa oo 3 7. A: A