stades han ej, ån i lagens namn, ån i militår-andans: ån af enskilte, ån af hela korporationer? Huru sprutade ej maktens satelliter sitt etter öfver hans rygte? Huru undslyddes han icke i umgånget som en pestsmittad af alla, hvilka åstundade att stå vål på högre ort, eller fruktade att der stå illa? Men efter utkåmpad strid, huru har icke bladet våndt sig? Hvad som ståmplades till hådelse och majeståtsbrott, så långe fåktningen pågick, qvarstår nu mera som obestridda och oskadliga resultater, de der hvarken åstadkomma sörargelse eller bestörtning. Och i besittning af allmånhetens aktning firas och estersökes frihetsveteranen sjelf åfven af dem, som förr skulle bleknat att ertappas under samma tak med honom. Till och med den monark, hvars eldiga, för stundens intryck tillgångliga lynne, varit honom obenågnast, återkom så helt och hållet från dessa sina preventioner, att han med vålbehag såg honom i sin enskilda krets, — får att icke tala om Er sjelf, Sire, som vid ett tillfälle, då fordom den åran var åfven mig beskård att nalkas höga personligheter, yttrade: att grefve Anckarsvårds besök alltid voro angenåma för Ers Maj:t, som med nöje hörde hans interessanta framstållningar.Forts.) . Ö (WWU