sanning har, i vårt land, långe nog varit bortgömd för den industriella; och bland mer ån 3 en gnista torde man kunna råkna den, som redan för några år tillbaka hår tåndes till beredande af lif och verksamhet åt åfven denna gren af konstens och industriens vackra och nyttiga förbund. Ibland de ynglingar, som då först intrådde på detta dem fråmmande fålt, fanns en, Wilhelm Billqvist, hvars ovanliga upp-fattning och utförande efter gifna förebilder snart ådrogo sig både lårarens och konstvånners uppmårksamhet. I frihandsteckning voro hans framsteg lika losvande. Under en tid af fyra och ett halft år har han, — utom sitt hufvudyrke, bleckslagarehandtverket, — inom Chalmersska slåjdskolan periodiskt öfvat dessa konstgrenar; och då slöjdföreningen ansäg vara ett bland sina åligganden att söka afhjela en hår vål bekant brist på lårare i modelleringskonst, sedan man hådanefter icke lårer kunna påråkna professor Axel Fahlerantas återkomst, var föreningen betånkt på en utvåg för Billqvists konstnårliga bildning. Sedan det lyckats slöjdsöreningens ordförande, att i Köpenhamn bereda intråde för honom till begagnande af undervisning uti kongl. konst-akademiens modelleringsskola, anslogs en passande summa för hans vistande under 3 månaders l tid i Danmarks hufvudstad. Men då en så kort undervisningstid icke kunde medföra påråknad nytta, har direktionen för Chalmersska slöjdskolan, der Billqvist år elev, behagat tilldela honom ett stipendium, hvarigenom tiden för vistandet utomlands kan fördubblas. De bittills, efter ett utrikes vistande i nåra 2 månader, om Billqvist erhållna underråttelser åro nöjaktiga. Han bör hår åfven omnåmnas säI som förtjent af loford för de under sist förflutna sommar vid slöjdföreningens skola utförda arbeten, hvaraf ett, en kopia af engeln med dopfunten, efter Thorwaldsen, modellerad i vax, hår finnes till beskådande utstålldt, åfvensom öfriga af lårjungarnes i nåmnde skola dfningsstycken. Fastån bland dessa sednare något till utmårkelse beråttigadt icke sinnes, så förtjena dock att för vackra bemödanden och flit bermmas: Joseph Aman Elever vid Chalmersska Joh. Tengstedt! slöjdskolan. G. A. Rossing, Målare-Jårling. Elev vid Chalmersska slöjdskolan och G. A. Ullström, Skomakare-lårling. S. Rubenson, För den, som förmodar att den industriella undervisningen inom en kort tidrymd skall i vanliga åmnen icke kunna uppenbara slutföljder, fullt jemnförliga med dem, som vinnas under en långre tids arbete vid vanliga skolor, forde de framsteg, som visat sig inom slöjdföreningens skola, kanhånda förefalla öfverraskande. Den, som följt undervisningen i denna skola frän början till nårvarande tid, hyser den öfvertygelse, att ett mer tacksamt fålt för en vål anvånd omtanka sållan finnes; och om detta fålt, som på små odlade flåckar redan visar en spåd, grönskande brodd, med omsorg vårdas, skall det snart, i gullglånsande vågor erbjuda rika ax, som vinka den lycklige odlaren att emottaga skörden, mödornas lån. En sådan skörd, i sin fullkomlighet, kan endast med ihårdighet, kraft och omtanka beredas; men man finner, huru betydliga åfven inom detta samhålle de skördar, som kunna beredas, visa sig blifva, då man, enligt officiella handlingar kånner, att i staden Götheborg och på dess område vid slutet af nåstlidet år 1848 funnos: 08 fabriker, med 121 ågare och måstare, sysselsåttande 1,307 fullvåxte arbetare och 385 barn under 15 år samt 283 handtverksmåstare och verkstadsinnehafvare, med 541 gesåller, 466 lårlingar och 76 arbetare. Antager man, att endast hålften af dessa 541 gesåller, 466 lårlingar och 76 arbetare i handtverken, 1,307 fullvåxte fabriksarbetande Z — Tag ull e; fårtsätta långre. kanske skall en