Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 november 1849, sida 2

— -Vin framtid, nå ja, låt den bli en fortsatt frihetstid, om Gud så vill, jag sörjer ej för det. Om man vål anvånder den, behöfver den ej vara tom på glådje och nytta. Jag får ju alltid råkna ett hem hår hos dig? Du förskjuter mig ju inte, och inte skall Emelie heller göra det. Det går en ljuf värme också genom syskonlånkarne af familjekedjan, en vårme som har sin glådje med sig. Jag skall ålska er innerligare hådanefter, och försöka att bli nyttig för er om jag kan. Vet du, jag har alltid tyckt, att vishetsgudinnan borde höra till husgudarne och ett exemplar deraf fin nas i hvarje fullståndigt bo; Om ett par tre år blir jag tjugu år, det der tjugetaiet har jag alltid sett till möte som en gammal guvernant i grå klådning, som skulle komma och predika lefnadsvishet för mig, och efter den lårokursen tycker jag just att Jag skulle bli passande för den nyssnåmnde gudomlighetsfunktionen, till dess skall jag emellertid taga smånycklarne om hand, hugga socker och servera the o. s. v.— Du jollrar och pratar så att man skulle förr tro att du nyss blifvit förlofvad, ån att du stod på punkten att bryta din förbindelse.(Forts.) SARAS SOS ME RS — —