Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 november 1849, sida 2

hårma deras och konstmåssigt bibringa dem deras nödtorft af ljus, värme och bevattning, så måste man vara påpasslig och omsorgsfull. — Och likvål når vi se de der vackra blommorna, tånka vi aldrig att de kostat någon menniska den minsta måda, det synes intet spår derefter; det år otacksamt det. ? 2 — pet år rått så, fröken; spår efter menniskosingrar på naturens verk, ta sig aldrig bra ut. Hedvig roade sig att taga blommorna i nårmare beskådande. Malcus visste att vid en hvar beskrifva till hvilka zoner och klimat de hörde, och hvilken skötsel de i följe deraf kråfde; men icke nog dermed, han visste att anföra de egenskaper, som i deras naturliga tillstånd utmårkte dem, och genom hvilka försynen liksom nedlagt en vålsignelse för de trakter de tillhörde; med ett ord, det hördes att Malcus af kårlek, ej af nödvåndighet, studerat in sig i sitt yrke. — ÄlIvad betyder det2sade Hedvig och stannade framför en blomma, hvilken hon hastigt såg tillsluta sig, såsom med en frivillig rörelse.