En blick på ställningen inom den arbetande klassen i England. II. Låtom oss nu se till, huru man i några af Storbrittaniens större handelsoch fsabriksstäder sörjer för arbetarnes moralitet, helsa och trefnad! I Liverpool, bekant för sin vidsträckta handel, sin glans och rikedom, bor mer än en femtedel af befolkningen (alltså öfver 45,000 menniskor) i trånga, mörka, fuktiga källrar, af hvilka i denna stad finnas 7,862. Dertill komma vidare 2,270 s. k. courts, som på alla sidor äro innebygda och i hvilka ingen luftvexling således är möjlig. Byggnaderna i dessa courts innehålla de allra uslaste och eländigaste kyffen, som uteslutande bebos af proletärer (Working-men) af hvilka många bo tillsammans i en enda af dessa smutsiga, stinkande hålor. — I Bristol besöktes vid ett tillfälle 2,800 arbetsfamiljer, och af dessa hade 4677 blott ett enda rum. I Nottingham finnas in summa 11,000 hus, af hvilka 7,000 äro byggda med baksidorna upp emot hvarandra, så att ingen genomgående luftvexling i rummen är möjlig. Dessutom finnas för flera af dessa med arbetare uppfyllda hus blott ett enda gemensamt afträde. Vid en inspektion, som nyligen hölls i denna stad, fann man flera sträckor hus, som voro bygda öfver stinkande, grunda afloppsdiken, hvilka från de undra våningarne icke voro skiljda genom något annat, än blotta golfvet. I Leicester, Derby och Sheffield ser det ut på samma sätt. I de äldre statsdelarne af Birmingham kan man på sina ställen knappast komma fram för smuts, afskräden och orenlighet af alla möjliga slag. De s. k. courts äro i denna stad mycket talrika, öfver 2,000, och bebos nästan uteslutande af fabriksarbetare. De äro nästan utan undantag trånga, smutsiga, stinkande, med ytterst bristfälliga safloppstrummor, som ännu mera bidraga att förpesta luften. I Glasgov utgör den arbetande klassen 75 x procent af stadens hela befolkning, som uppgår till en summa af öfver 300,000 menniskor. De delar af staden, hvilka bebos af nämnde folkklass, öfverträffa i elände och rysvärdhet de allrauslaste kryphål i St. Giles och Whitechapel i London, Libertiesi Dublin och Wyndsv i Edinburgh: ändlösa labyrinther af trånga, krokiga gator och återvändsgränder, omgifna af gamla,