Å WW JP FREE KR Cr 3, nomträngdt af en jesuitisk anda och beräknadt att lähga hela denna vigtiga gren af statsorganismen i det katolska presterskapets händer, blef hänvisadt till statsrådets pröfning (hvilket nästan vill säga detsamma som forkastadt) med 303 röster mot 299. En rörelse af öfverraskning och glädje yppade sig på venstra sidans bänkar, när resultatet blef bekant. Det är första gången, som liberalare åsigter gjort sig gällande inom nationalförsamlingen, och första gången splittringen mellan den så konstigt af olika beståndsdelar sammanfogade majoriteten visat sina följder i valurnan. Den nya majoriteten var bildad af bergpartiet, venstra centern, universitetspartiet och slutligen ultrakatolikerna, hvilka sistnämnde tyckte, att Falloux förslag icke var nog jesuitiskt. Förslagets försvarare kämpade förbittradt för detsamma. Tvistigheterna mellan Frankrike och Förenta Staterna lära enligt amerikanska tidningar i det närmaste vara bilagde. Den oförliknelige kejsaren af Hayti, Soulouque Robespierre Garibaldi Napoleon Faustin den förste har afsändt en depesch till Franska regeringen och hotat den med krig om icke hans kejsarevärdighet genast erkännes. Depeschen väckte stor munterhet inom franska kabinettet; man beslöt imellertid att afsända en fregatt till Antillerna, för att skydda franska handeln för H:s kejserliga Majestäts kaparelust, om denna möjligen skulle gifva sig luft. Hvad H. M:s inre regering beträffar, bär han sig alldeles åt, som konungarne af Guds nåde på den europeiska kontinenten. Han låter ståndrätter döma och skjuta folk — bland andra har den gamle general Ardouin blifvit arkebuserad — och har utnämnt sex svarta furstar, 60 hertigar samt ett oräkneligt antal markiser och baroner (en hertig har fått det ståtliga namnet Trou-Bonbon). Herr de Rayneval lär hafva afslagit tillbudet vatt emottaga utrikesportföljen. Herr Ney de la Moskova nämnes nu såsom den blifvande utrikesministern. Presidenten Bonaparte skall hafva satt sig emot Achille Foulds afsigt att till nationalförsamlingen inlemna ett förslag om återinförandet af den utaf konstituerande församlingen afskaffade skatten på dryckesvaror, hvilken skatt var högst orättvist fördelad och mest betungande för de fattige. Afgiften till staten för ett qvantum af det sämsta vin var nemligen lika stor som på ett lika stort qvantum af det bästa. Arftagerskan till 50,000,000 fr., en miss Burdet-Coutts, som stått i en viss förbindelse med Louis Bonaparte under dennes vistelse i London, har ankommit till Paris och visat sig i presidentens salonger. Frankrike har i århundraden varit hemlandet för den mest cyniska nepotism (en regerings böjelse att vilja framdraga slägtingar eller gunstlingar i statens tjenst). Hr Odilon-Barrot har troget följt de höga exempel, de monarkiska regeringarne i detta hänseende gifvit honom. Oaktadt han så hastigt föll, hade han dock vetat att förskaffa slägtingar och vänner säkra och goda brödstycken. Äfven den nya ministeren har redan börjat trampa i samma fotspår. Under processens fortgång i Versailles har ett vittnesmål blifvit afgifvet, som kastar en stark skugga på general Changarnier. Herr Farina, förmögen man och kapten vid nationalgardets artilleri, vittnade nemligen följande: Den 11 Juni erhöll jag ett bref från general Changarnier, i hvilket han bjöd mig att genast efter det jag emottagit detsamma, komma till honom. Denna dag var jag dock icke hemma; jag tjenstgjorde vid nationalförsamlingen. Följanden dagen omkring kl. 2 e. m. begaf jag mig dit. Efter några minuters samtal, afbröt generalen detta hastigt med frågan: ini vet intet nytt, kapten 2 — Nej, general, jag vet verkligen intet nytt. — Huru! vet ni ingenting? Hvad säger man om politiken ute i staden? — Jag vet icke, general — Jag menar i romerska frågan. — Min general! om ni vill veta min åsigt, skall jag uttala den, enär den icke blott är min, utan hela folkets. Nå väl! man tycker, att regeringen icke bort öfverträda konstitutionen. — Generalen utbrister ursinnig: Hvad frågar jag efter konstitutionen! Lesseps är en galning, och ni äfven, kapten Farina, som talar om konstitutionen ! Han upprepade ännu en gång: Jag fråga efter konstitutionen!Iy, hvarefter han tillade, resande sig: I Parisare ären alla skurkar! Blott en kejsare kan veta att tygla er. Nåväl! jag skall sätta eld på er stad. v Regeringen har ånyo erhållit en depesch med dåliga nyheter från Algerien. General Herbillon har försökt en tredje stormning af Zaatcha och dervid åter lidit en förlust. TURKIET. En depesch har ankommit från Turkiets sändebud i Petersburg Fuad Effendi. Enligt denna depesch har ryske kejsaren numera afstått från sina anspråk på de polske flyktingarnes utlemnande.