Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1849, sida 2

ctr ST 2 — —f?—2 4 ej. Drottningen svarade jakande, hvaraf den officiella tidningen tagit sig anledning att förneka alla rykten om ministerförändring. FRANKRIKE. Kriget med Marocko torde snart taga sin början. Franska ångfartyget Dauphine ankom den 26 Oktober från Mogador till Tanger med den underrättelse, att marockanske guvernören i Mogador satt sig emot dervarande franske konsuls afresa; en fransk fregatt, Pomone? afskickades dit, för att i nödfall tvinga guvernören att gifva efter. ENGLAND. General OVandeleur, som kommenderade brittiska kavalleriet i slaget vid Waterloo, har aflidit. Enligt underrättelser från Goda-hoppsudden har guvernören derstädes gifvit efter för innevånarnes fordringar och förklarat sig vilja afvisa det från Bermuda med deporterade engelska brottslingar kommande skeppet, öfver hvilket han vill lemna den på denna station kommenderande engelske amiralen att förfoga. ITALIEN. Toscana kommer, enligt ett fördrag mellan I storhertigen och Österrike, att för framtiden besättas af österrikiska trupper. I Turin gick ett rykte att de mera liberala ministrarne resignerat. TURKIET. Österrikiska tidningen Wanderermeddelar en korrespondens från Konstantinopel, daterad d. 24 Oktober, enligt hvilken Ryssland underhandlar med YTcherkasserna och erbjudit sig att göra koncessioner. Orsaken dertill uppgifves vara den, att Ryssland ännu icke anser frågan om flyktingarnes utlemnande vara löst, utan söker hafva fria händer i händelse af krig. Äfven Turkiet fortfar att rusta. Vi hafva i dag emottagit Hamburgeroch Berlinerpost till d. 10 samt danska tidningar till d. 12 dennes. DANMARK. Den slesvigholsteinska landsförsamlingen har d. 8 hållit tvenne hemliga möten, i hvilka krigyrdgan blifvit afgjord, och derefter för en tid uppskjutit sina sammankomster. Den krigiskt stämda tidningen Norddeutsche freie Presse anmärker härvid: Enär venstra sidan icke gjorde motstånd mot uppskjutandet af sammankomsterna, utan tillochmed yttrade en viss tillfredsställelse, kan det antagas, att man nu ändtligen fattat energiska beslut; vi vilja hoppas, att det icke är för sent. Niär man med dessa yttranden jemför för det första Reventlous-Preetz löfte till de till Kiel ankomna slesvigholsteinske deputationerna, att nemligen ståthållarskapet, om det måste börja kriget ånyo, skall välja den mest gynnsamma tidpunkt dertill, för det andra ett bref från Berlin till Hamburgerkorrespondenten, i hvilket befaras, att förhållandena i Slesvigholstein börja blifva af den natur, att såväl Preussare, som Svenskar och Norrmän snart måste draga bort, samt slutligen de ifriga rustningarne i Holstein — då kan man verkligen komma till den öfvertygelse, att Slesvigholsteinarne hafva för afsigt att draga svärdet, kanske innan ännu vapenstilleståndet utlupit. I sammanhang härmed hänvisa vi läsaren till ofvan nämnda korrespondenser från Magdeburg och Frankfurt till -Kölnische Leitung. Öfriga nyheter med dagens post skola i morgon meddelas.