Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 november 1849, sida 2

Zag tillstär, min nådiga tante, att jag verkligen beundrar edra moderna principer, och skattar Augusta rätt lycklig om hon eger dem emot förödmjukelsen att springa kring gatorna såsom musiklärarinna — Fannys, sade friherrinnnan allvarsamt, du har ock en dotter, och som hon har Augusta också vext upp i öfverflöd och rikedom. — dra omsorger gå långt! Och för att rigtigt inskärpa er lexa, tycker ni förmodligen det skulle vara godt att ha exemplet under ögonen, och taga Augusta till min lilla Clementines lärarinna. — ÄÄfven det, förutsatt att hon med sin stora skicklighet vill åtaga sig en nybegynnare. — Ndå, det måtte jag säga! För det första försäkrar jag min nådiga tante, att vår Clementine från början endast skall begagna en af de större talangerna, detär nödvändigt för att grundlägga det genialiska i takt och notfasthet, och — och — och —; och i alla fall bör väl den stackars Augusta, när hon behöfver försörja sig på dylikt sätt, tacka Gud för de elever hon kan få, antingen de äro nybegynnare eller ej. — -Olyckan kräfver skyndsamhet, sade friherrinnan med en mildt förebrående ton. — -Ja visst, och jag bedyrar att ingen kan upprigtigare än jag regrettera, att det kommit till denna point med de arma menniskorna. Will