säljas dels å Tidningens Annonsdelningar; men de lels i Hr N. J. Gumperts boklåda. ren på sätt bruklig —T— ——— 1846. Värde af förtullade tullfria varer........ Thlr 170, 764, 480. af transitovaroer.. 69,945,578. Thlr 240, 710, 058. Medelsumman för de 3:ne åren 1844—46 . .... Thir 244,213,808. eller å 150 Thir pr 300 mk. B:co. : B:co mk. 588,427,616. Bremen. Uppgifter af officiel beskaffenhet, beträffande Bremens inoch utförel, finnas ej mer, än för åren 1847 och 1848; och efter dem voro: 1847. värdet af importen värdet af exporten. Thlr Ldior Thlr Ldeor. Landvägen .. 14,340, 399. 16,02 1,804. Sjövägen ... 19, 895, 000. 15, 854, 405. S:a Thlr Ldor 32, 43 5, 39 9. Thlr Lder 3 1, 875, 209 1848. Thlr Ldor Thlr Ldeor. Landvigen .. 15, 889,587. 10,418, 151. Sjövägen ... 11, 2 86,253. 11,9 2 1,937. S:a Thlr Ldor 2 1, 175,S40. Thlr Ldr 23,340,088. Sammanställer man nu de uti föregående vi de olika staternas utrikes handels betydelse, så e Storbrittanien. Medelbelopp af åren 1845—4-. . B:con I Nordamerikanska Förenta Staterna. Medelbelopp af åren 1844 45 — 46 47. Frankrike. Medelbelopp af åren 1845—4 Belgien. Medelbelopp af åren 1844—-4266. oo? Holland. Medelbelopp af åren 184622. 2 Sverige. Medelbelopp af åren 1844—-4. 2 Ryssland. Medelbolopp af åren 1844 —40. österrike. Medelbelopp af åren 1844 —460. v Tyska Tullföreningen. Medelbelopp af åren 1844—-42. 2 Bremen. Medelbelopp af åren 1847—48. r Hamburg. Medelbelopp af åren 1846—42.. LOfvanstående jemförande öfversigt, som, vi upprepa det, ej kan vara annat än ett blott försök att approximatift framställa de olika staternas handelsomsättningar, gifva anledning till mångfaldiga handelspolitiska betraktelser. Först och främst kan man ej annat än med glädje bemärka det stora omfång, som de internationella handelsförbindelserna redan hafva uppnått. Oaktadt att en förvänd lagstiftning under flere århundraden har uti nästan alla stora stater gjort allt sitt till för att på ett tillkonstladt sätt inskränka folkens ömsesidiga trafik, så hafva dock de naturliga förhållandena och den menskliga företagsamhetsandan utöfvat ett så stort inflytande på handeln att den oaktadt alla i vägen lagde hinder har såsom vi se på ett storartadt sätt utvecklat sig. Framtiden skall likväl utan tvifvel visa helt andra resultater för den internationella handeln, då handelsfrihetens principer hunnit att förskaffa sig mera praktiskt erkännande än nu är fallet, och man kan med trygghet påstå, att följderna af Englands nyare handelspolitik redan skola komma att i detta afseende blifva af omätlig vigt. Englands kommerciella superioritet framstår uti föregående tablå på ett afgörande sätt. Den andra platsen skulle enligt de der meddelade sifferuppgifterna Frankrike intaga. Gör man bebörigt afseende på hvad vi redan anfört beträffande de franska värdeuppskattningarna, eller, att de äro vida för högt beräknade, på samma gång som man erinrar, att tyska tullföreningens omsättningar äro beräknade mera efter de verkliga varuvärdena, så synes det sannolikt, att tyska tullföreningen (om den utländska handeln får gälla såsom ett prof) näst efter England af alla handelsstater bör tillerkännas den största vigten. Härmed må nu vara hur det vill, så är det emedlertid säkert, att tyska tullföreningen, tillsammans med de till densamma geografiskt så nära förbundne nordtyska kuststaterna, för närvarande framföre hvarje annat land efter Storbrittannien står högst på den kommerciella skalan. Tager man af Hamburgs och Bremens handel blott en tredjedel (ty de andra två tredjedelarna representera redan föreningens handel) och I tillägger denna till värdet af tullföreningens om