Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1849, sida 2

Utan att inlåta oss i undersökning af frågans mer eller mindre indiskreta natur, eller huruvida den förlorar denna natur genom sitt ,sammanhang med dagens politiska tillaragelser,, torde Jland. och Sjöf. Tidn. tillåta oss att endast anföra följande: Är den upplysning, hvilken det äskade svaret förmodades komma att innebära, beräknad för vederbörande å högre ort, så tro vi, att en sådan upply sning nog erhålles och redan erhållits på andra vägar. Gäller åter upplysningen den för ådagens politiska tilldragelser, interesserade allmänheten, så finna vi icke uti dessa tilldragelser några förökade skäl förhanden, att, rörande härvade Reformsällskap, dess förhandlingar och personer inhemta och offentliggöra några närmare och mera detaljerade underrättelser, än dem vi, till följe af interesse för sjelfva saken, redan i vår tidning meddelat efter nämnde Sällskaps 2:ne allmänna sammanträden, det första 1848, det sednaste i år. Vitillåta oss således hänvisa allmänheten till dessa upplysningar, i den öfvertygelse, att både den och CGotheborgs Hand. och JjöfTidn:s aktade redaktion dermed skola finna sig fullt belåtne., Ett par landsortstidningar hafva redan sagt sig finna Skånska Postens svar besynnerligt, och vi förmoda att flere andra skola göra detsamma. Så långt har då den politiska skuggräddslan gått, att personer icke annorlunda än i smyg våga vara ledamöter af reformsällskaperna, och att tidningarne anse för en indiskretion att uppgifva deras namn. Vi hafva emellertid vunnit ändamålet med vår fråga, ty Sk. P:ns svar utmärker tydligen, att officerare finnas, som äro med i Christianstads reformsällskap, något som vi dessutom på privat väg funnit bekräftadt. Detta faktum torde snart blifva af vigt vid den politiska diskussionen, och häri kan Sk. P. således söka anledningen, hvarföre vi velat förskaffa oss detsamma. En polemik, som af ett par rigtige gladiatorer blifvit förd i Handelstidningens annonsasdelning, rörande rätta betydelsen af ordet circeus, lär inom kotterier, som företrädesvis och med förkärlek hänga sig fast vid enskiltheter och småsaker, blifvit föremål för diverse kommentarier. Man skall under funderingarne angående motiverna till den förste insändarens uppträdande kommit till det resultat, att jalousie de metier utgjort den verkande driffjedern, och en sådan förmodan, om ock ogrundad, må vara ursäktlig; men då man utsträckt sina hårklyfverier ända derhän, att man förblandat redaktionen af Handelstidningen med egarne till den officin, hvarest denne tryckes, oeh sålunda velat anse redaktionen såsom ena parten i striden, och såsom talande för sitt eget interesse, torde den upplysningen icke anses olämplig, att red. icke har något annat med tryckeriet att beställa, än att mot betalning få tidningen der tryckt, och att, i omvändt förhållande, tryckeribolaget å sin sida likaledes saknar och städse saknat allt deltagande i eller inflytande på redaktionen. För öfrigt hafva vi härmed icke sagt, att polemiken utgått från boktryckeriet. Vi hafva endast velat upplysa, att, om de gjorda suppositionerna i detta hänseende äfven egde någon grund, sådant icke på ringaste sätt angår redaktionen. Dessutom tror sig redaktionen i allmänhet hafva ådagalagt så pass takt och visat så mycken vedervilja för all så kallad rlådlitteratur:, att red. skäligen kunnat fordra, att icke ens af de mest klentrogna bli debiterad för strider a la Sancho Panza. Sammandrag ur Götheborgs och Bohus läns markegångs-taxa för år 1849: En tunna rågmjöl med 4 k:par på t:n b:ko rdr 9: En d:o råg sA.. 8.: En d:o stridt keinnga 5, 3: 8. En d:o kornmjol o. . 8. En d:o blandsid, (hälften korn och hälften hafre oo 4: En tunna hafre ss 30.: 1 En dito malt 6 ? 6: