————— ——————— En underrättelse. Kort tid härefter lemnade Theodor med hustru och syster det förtjusande Sköndal, för att tillbringa vintern i hufvudstaden, der en präktigt anordnad våning var betingad för deras ankomst. Bland Theodors första omsorger blef, att på det från Tyskland nyss ankomne ångfartyget Juvelen låta efterhöra det dyrbara paket, han väntade. I stället att medföra det, anmälde budbäraren, att kaptenen på ångfartyget sjelf åtföljt honom och önskade ett enskildt samtal med Theodor. Han blef införd i Theodors rum. — AUerr kammarjunkarer, började han, 4jag kommer i ett ganska kinkigt ärende och vet knappast, hvarmed jag skall börja, för att förbereda er på en händelse, lika obehaglig för er som för mig. — ÄAIIvarom är fråga? sade Theodor och sökte förgäfves bemästra den sinnesrörelse, som bemäktigade sig honom vid denna inledning. Jag väntar en paket med ert fartyg; tillför ni mig något sådant eller icke? Kort och godt, ja eller nej!v — sSå borde det kunna afgöras, men, ty värr, fordrar förhållandena en förklaring ... — Jag förstår er ej, min herre, sade Theodor i det han gjorde sitt yttersta bemödande att under det lätsade skenet af en kall likgiltig