Utrikes nyheter. DANSKA HERTIGDÖMENA. I det tal, hvarmed Bargum den 1 dennes öppnade ständermötet i Kiel, förekommer bland annat, att man icke hade kunnat vänta, att de, som ville Slesvigs införlifvande i Danmark, skulle bafva begagnat det provisoriska tillståndet för att bryta all lag och rätt och sätta den rå makten i stället, ej eller, att de, som ville hålla Danmark och hertigdömena tillsammans, blott skulle hafva träffat åtgärder, som förbittrade sinnena, ej eller, att en preussisk, en tysk kommissarie skulle hafva samtyckt till dessa åtgärder, ej eller, att mesyrer, som besvärade herrans tjenares samveten, skulle så länge blifva tålda af kungen af Preussen. Skulle hoppet om en fredlig biläggning, hvilket icke är helt och hållet förloradt, slå felt, så skulle försynen nog sända en Alexander för att sönderhugga knuten. Slutligen varnar han alla furstar af Guds nåde för att allena förlita sig på Guds nåd, ty menniskorna skola näppeligen visa nåd emot dem! Finansministern Francke förelade budgeten för år 1850, hvilken icke rör Holstein allena, utan äfven Slesvig. Man smickrar sig således med det hoppet, att de begge hertigdömena allt framgent skola komma att utgöra en enda stat. Inkomsterna af Slesvig anslås till 4,530,000 c. m., och af Holstein till 6,786,000 c. m.; utgifterna beräknas skola utgöra 11,058,000 c. m.; den 1 Jan. 1850 påräknas en kassabehållning af 2,813,000 c. m.; öfverskottet anslås alltså till cirka 300,000 c. m. (1 c. m. är ungefär lika med 45 sk. svenskt riksgäld.) -Landsherrens civillista är uppförd med 0: till appanager åt furstliga personer (hvilka?) äro anslagna 152,862 c. m.