Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1849, sida 1

22—2 nemligen: 1:mo Storsiske (torsk, längor, heljeflundror och gråsey); 2:do makrillfunyst, och 3:tio kummeroch ostron-täyt. Uti föregående femårsberättelser har blifvit anmärkt, huruledes fiskerinäringen i allmänhet illa skötes, i följd hvaraf den ingalunda utvecklat sig till hvad den kunde och borde vara. Storfisket vidlåder i allmänhet det fel, att man icke vårdar sig om att bereda en god handelsvara medelst fiskens slagtande och saltande om bord efter engelska eller norrska sättet. Äfvenledes begagnar man sig af otjenliga fiskeredskap, hvarigenom ynglet och med detsamma tillgången för en kommande tid borttages. Af de åtgärder, som under de sednare åren från statens sida vidtagits, för att uppmuntra till ett ändamålsenligare fiske-sätt och en sorgfälligare behandling af den fångade fisken, bör det imellertid vara att emotse för näringen båtande verkningar, och ovedersägligt är, att spår dertill redan visat sig. Af de medel, tillsammans 16,405 R:dr 16 sk., som Kongl. Maj:t för åren 1842—46 anslagit till fiskeriernas upphjelpande i bohuslänska skärgården äro premier utdelade a) för idkande af storsiske vid aflägsnare bankar i Nordsjön med däckade sisksartyg, så inrättade, att den fångade fisken kunnat å dem skötas och salts. -. rdr 9,666: 32. II) för idkande af makrillfiske tidigt om våren medelst drifganrnm. 766: 32. c) för begagnande af stånd-eller sättgarn, med afläggandet af finmaskade notars nyttjanDwA. 972: —; hvarförutan understöd åt välfrejdade fiskare, som styrkt sig hafva genom förlust af båtar och fiskredskap blifvit satte ur stånd att utan sådan hjelp fortsätta sitt näringsfång, under nämnde år af bem. anslag utgått tillsammans 5,000 rdr b:ko. Så vigtigt det än för fiskerinäringens befrämjande kan vara, att omförmälta premie-anslag fortfarande varda att påräkna, så är det dock icke att vänta en hastig framgång endast genom detta medel. Lika nödvändig är en kraftig handledning äfven på den moraliska vägen. Den fattiga skärgårds-allmogens inrotade vana att lefva för dagen, och dess lika inrotade begär efter starka drycker hafva nemligen nog allmänt försatt densamma i ett slags träldomstillstånd under nåyra förlagsmän och gjort den liknöjd för all förbättring. Men att dock förbättring äfven i detta fall är möjlig, har lyckligtvis blifvit ådagalagdt genom undantag. Såsom ett sådant framstår förnämligast Smögens fiskeläge, hvarest, i följd af en innevånarne emellan för nåera år sedan träffad öfverenskommelse, bränvinsförsäljning icke får ega rum, och der numera fiskerinäringen, bättre skött, lemnar en större behållning, fattigvårdsbesväret lättats och det ekonomiska välståndet i allmänhet synbart går fram i bredd med den moraliska förbättringen. Sjöfarten utgör likaledes en vigtig näringsgren för länets kustbor, hvilka för detta yrke ega den utmärktaste skicklighet. Den sysselsätter en icke obetydlig folkmängd under den tid af året, som yrket kan bedrifvas. Inom riket idkas den mest mellan närmaste kustorter samt å Wenern; utom riket ske befraktningarne mest på Norrige och