Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1849, sida 1

WAAA mänt, finnes att tillgå. Någon under rekognition I upplåten kronoskog finnes icke inom detta län, och de flesta samfällighets-skogar hafva tid efter annan blifvit skiftade. Länets hushållningssällskap har, för att uppmuntra till återplantering af skog, anslagit och utfästat belöningar; men hitintills utan någon framgång. Inom Götheborgs och Bohus län finnas å landet endast följande till bergsrörelse hörande inrättningar, neml.: 1) ett stångjernsverk, privilegieradt för 500 Skeöl. smide, anlagdt å hemmanet Markedahl i Sunnervikens fögderi och hvarvid år 1841 tillverkades 566 SkLL. samt åren 1842 —45 i medeltal 507 Skyl. För år 1846 har ingen tillverkning uppgifvits ega rum. 2) Ett manufakturverk, bestående af en räckoch 2:ne spikhamrar, privilegieradt för 150 Sköb. smide, anlagdt å samma ställe. 3) Trenne spik-, en knippoch en planerhammare å hemmanet Thorskog i Westerlanda socken. Malmgångar, förande jern och möjligen äfven andra metaller, förekomma visserligen inom länet, här och der; men, så vidt hitintills erfarits, icke af den mäktighet, att ett bearbetande af desamma ansetts kunna löna sig. Fabriksrörelsen har inom Götheborgs och Bohus län under ifrågavarande femårsskifte vunnit icke obetydlig förkofran. Enligt de till kommersekollegium ingångna ärsberättelser utgjorde antalet af samtlige inom länet belägna fabriker: År 184iAl. 131; p 1846 s os oss Ks 142. Antalet af vid dessa fabriker anställde arbetare utgjorde: År 18li. 2,309; 1844.. .A..... 2,844, samt hela värdet af vid dessa sabriker åstadkomna tillverkningar: År 18444. R:dr 2,529, 875; 1846 ....... vs 3, 539, 167. Af bemälte fabriker voro år 1846 följande, utom städerna, anlagde, de flesta i Götheborgs fögderi, nemligen: bomullsoch linnefabriker 3; segelduksfabriker 2; oljeslagerier 4; porterbryggeri 1; skeppsbyggeri 2; sockerbruk 1; tobaksfabriker 2; öfrige af mindre betydenhet 34. Städernas fabriker komma något längre ned att vidare omförmälas. Utom de egentliga fabrikerna voro år 1846 å landet såsom näringsutvägar begagnade 128 tullmjölqvarnar; 39 tullsågqvarnar; 14 stampverk och 37 tegelbruk. Näst jordbruket utgör fiskeriyrket länets betydligaste näringsgren. Det sysselsätter omkring sjettedelen af länets befolkning och är att betrakta dels såsom ett sjelfständigt yrke, dels säsom en binäring jemte jordbruket. Utom det s. k. Småfisket vid saltsjöstränderna (småtorsk, koljor, hvitling, skäddor o. s. v.) som jemförelsevis är mindre hufvudsakligt och vinstgifvande; sillfisket, hvilket numera icke är af någon betydenhet; laxfisket och insjöfisket, som äfvenledes inom detta län äro obetydliga, — kunna bohuslänska fiskerierna indelas i 3:ne hufvudgrenar, —a— pkka ——I———— ——