— 1— — — —5676—5—————2.:;; Härmed kan lämpligen till jemförelse uppställas förhållandet med lagsökningsärenderna, som, då dervid i betraktande tages ej mindre folkmängdens tillvext, än det betydligt utvidgade fältet för all industriel rörelse, icke kan anses annat än tillfredsställande. Antalet af de hos kon. befallningshafvande härstädes förekomna lagsökningsmål utgjorde nemligen år 1844....... 1974 o. ådömda bel. rdr 136,012; 1842—45 i medelt. 1872 1568, 632; 1846 ......... 1963 -128, 357. Lagsökningsoch skuldfordringsmålen för hela länet, inberäknade de af domstolarne handlagda, uppgingo, enligt hr justitiestatsministerns offentliggjorda sammandrag, år 1841 till ett antal a:F. 3, 145; 1842 2 30908a; 1848 m 387274; v 1844 Å r ÖQ. 3, o04; v 18465 2 r 3, 189. Enligt nyss åberopade sammandrag utgjorde lagsöknings-och skuldfordringsmålen för hela riket: år 1841 ett antal af. . . . . -97,004; 1845 . 116,966; hvilka siffertal förhålla sig till rikets folkmängd: år 1841 såsom 1 till 32,5; 1845 såsom 1 till 27,9; hvaremot i Götheborgs och Bohus län antalet af enahanda mål förhöll sig till folkmängden: år 1841 såsom 1 till 50,5; 1845 såsom 1 till 51,7 c) Ehuru det i allmänhet icke visat sig vara någon brist på arbetare, hafva dock arbetslönerna under en följd af år alltjemt varit i stigande, synnerligast i Götheborgs stad, hvarest dagsverkspriserna likväl varit mera obestämda, emedan de flesta arbeten derstädes verkställas efter beting. Arbetslönernas benägenhet att stiga ädagalägges jemväl genom följande jemförelse mellan de för länet fastställda markegångspriser. Dessa voro nemligen i årliga mansdagsverken. År 1822. . 21 sk. 4 rst. 18271—31 i medeltal 25 93 1832—36 2 26 1837—41 2 27 1842—46 28 — 1846 co . . . 32 — Utom i städerna inskränker sig näringsfliten i allmänhet inom detta län nästan uteslutande till jordbruk, med dess binäringar, samt sjöfart och fiske. Husväfnader och andra landtmannaslöjder saknas visserligen icke; men de idkas föga eller intet utöfver det egna behofvet. I norra delen af länet utgör dock tegeltillverkning en icke oväsendtlig näringsgren, och flerestädes å landet äro färgerier och garfverier anlagda. Jordbruket är dock, såsom nyss nämndes, länets hufvudnäring, och sädesodlingen lemnar numera, äfven vid medelmåttiga skördar, ett icke obetydligt öfverskott utöfver länets egen förbrukning. Otvifvelaktigt kunde dock afkastningen vara vida större, om allmogen med mera omsorg brukade sin jord; men dikning, ehuru mindre sällsynt, än förr, är alltför mycket försummad, och vexelbruk är bland allmogen, ehuru i vissa trakter mera än fordom, dock föga allmänt vedertaget. Bönor och andra skidfrukter odlas temligen allmänt, särdeles i södra delen af länet, hvarigenom ock, under den — iiiiinnnn 2