härjande potatissjukdomen, nöden bland de fattigare jordbrukarne väsendtligen mildrats. Hampa och humla odlas föga inom detta län. Linsäde är deremot icke sällsynt, och odlingen af klöfver har på de sednare åren betydligen tilltagit. Till sistnämnda förhållande har länets hushållningssällskap synnerligen medverkat genom införskrifning från Belgien af större partier klöfverfrö af utmärkt god beskaffenhet och tillhandahållande deraf åt länets jordbrukare. I södra delen af länet är korn att anse såsom hufvudsäde. I den norra deremot odlas mera hafre; dock är blandkorn derstädes äfven nog allmänt. Hemmanens inskränkta egorymd, som, åker och äng sammanräknade, efter medeltal ej kan anses högre än 40 geometriska tunnland på hvarje helt hemman, och den långt sträckta hemmansklyfningen medgifva ej i någon vidsträcktare mån begagnandet af trädesjord, eller odling af vintersäd, hvilken fordrar starkare gödning. Trädgärdsvexter odlas icke obetydligt å Hisingön; men annorstädes föga, utom vid egendomar, tillhöriga ståndspersoner, och vid till städerna gränsande hemman. Enligt de femårsberättelserna åtföljande tabeller beräknades inom Götheborgs och Bohus län utsädet af hvete, råg, korn, hafre, ärter och bönor tillsammans för år 1822 till . . . 55, 720 tunnor; 1814. 10,9 22 1840 . 85,688 Medelafkastningen af samma sädesslag, med afdrag af utsädet, beräknades År 1822 till.. . 227,017 tunnor 184414. 34, 184 18460 . . 322,920 Utsädet af potatis uppgafs År 1822 till . 14,142 182414. 20,312 1840. . 32,583 och afkastningen af samma rotfrukt, med afdrag af utsädet, År 1822 till . . . . 105,280 18244. 219,593 184o 2727,725 Denna jemförelsetabell utvisar, att jordbruket inom detta län under hela tiderymden från år 1822—1846 i den grad förkofrat sig, att utsädet af spanmål och skidfrukter ökats med omkring 54 VA och af potatis 128 VA under det att folkmängden ökats med knappt 30 4. (Fortsättes.)