Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 november 1849, sida 1

riner konventionsmynt. Imellertid blefvo i sjelfva verket blott 50,261 aktier utdelade och inbetalte på följande sätt: 1000 sloriner regeringsbons, som blefvo antagne för en summa af 300 floriner; vidare 100 floriner i kontanter och de öfrige 200 i kapitaliserade rentor. Bankens verkliga kapital bestod sålunda af 30,372,600 floriner konventionsmynt, eller i franska penningar 78,968,760 fr:es, en gyllen räknad till 2 fr:es60 e. I Juni 1848 måste nationalbanken, i följd af de politiska tilldragelserna, stoppa inlösningen af sina banknoter mot härdt mynt. Ett regeringsbeslut gaf den deraf följande pappersemissionen en tvångs-kurs, inskränkte invexlingen af alla noter mot hårdt mynt till en summa af 25 floriner och tillat utgifvandet af mindre sedlar, till valör af en och två floriner. I följd häraf kom banken i tillfälle att öka sin pappers-cirkulation ända till 244,789,370 floriner, och att bringa sina, regeringen lemnade, förskotter ända till 200,505,631 sloriner. Dessa summor utvisar neml. bankens under d. 29:de Maj innev. år offentliggjorda status. Kontanta behållningen bestod då blott af 30,944,593 fl.; förhöll sig följakteligen till cirkulationen som 12,04 till 100, och utgjorde sålunda blott åttondelen af hela sedelstocken. Att banken vida mera betraktas såsom en hjelpkälla för regeringen, än som bestämd till att understödja handel och näringar, synes af det, proportionaliteter taget, ringa beloppet i dess portfölj, som den 30:nde sistl. Maj innehöll vexlar till ett belopp af endast 27,631,042 fl., eller något mindre än 3:del af dess kapital. Det missbruk af sin kredit, som måste läggas banken till last, har gifvit dess papper ett undervärde af 25 4. De fel, för hvilka banken nu får sitta imellan, äro regeringens verk. Bland Kibeks efterträdare fanns ingen enda, som, ilikhet med bonom, då och då vågade uttala ett Nej. Nu ändtligen har regeringen insett, att när den af banken fordrar en hjelp, som öfverstiger dess krafter, så måste äfven denna inrättning dela och lida af följderna af hennes egen misskredit. Reg. har fördenskull beslutat att inställa utgifningen af flera banknoter och, för att stoppa de sig med hvarje dag allt mera utvidgande hålen i sina inkomster, utgifva rentebärande skattkammarbevis wed en tvängskurs. Dessa papper hafva dock redan nu i värde sjunkit ännu mera, än banknoterna. De belgiska bankernas cirkulation uppgår till ett totalbelopp af 42,422,440 francs, af hvilka det allmänna banksällskapet bragt i omlopp 32,188,440 francs och den belgiska banken 10, 234, 000 francs. FfFor ögonblicket befinna vi oss i saknad af en fullständig öfversigt öfver de belgiska bankernas ställning. -Banque de Belgique stiftades år 1835 under regeringens öfverinseende, med en oktroy på 25 år, och blef grundad på ett af 20,000 aktier å 1000 francs bestående kapital med löpande renta af 4 24. Ar 1841 ökades kapitalet till 30,000 aktier och rentan till 5 4. Dess pappersemission var den 30:nde Juni innev. år limiterad till 10,234,000 francs, en i förhållande till dess kapital mycket ringa summa. Men likasom år 1839 pappersemissionen, som I