Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 november 1849, sida 1

Maria eller hamiljehemligheterna. AfS. e. der. Forts. fr. N:o 259. Flera dagar ha gått förbi sedan jag sist skref i detta bref. Tante har varit opasslig och måst hålla sig vid sängen, Severin har under hela dagarnes lopp icke lemnat hennes hufvudgärd. Hur kan man så älska sin mor, och så obarmhertigt döma alla af hennes kön? En afton uppmanade tante Ida och mig, som hela dagen omgifvit henne, att gå ut och hemta frisk luft. Vi voro båda ense om att hellre stanna hos henne. Hon sade då till Severin: Gör nu ditt bästa att muntra de stackars flickorna, som för min skull underkasta sig enformigheten och den tunga tystnaden i ett sjukrum. Det roar mig höra er småprata, det är på en gång en hvila och en förströelse för mig, men intet gnabb! hör ni det!Severin tog nu sin plats hos oss, började tala om ett och annat, synnerligast om naturfenomener och naturskönheter och kom slutligen på kapitlet om underjordiska grottor. Han beskref åtskilliga, med sina underbart sköna droppstens