Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1849, sida 1

Maria eller bamiljehemligheterna. Af S. e.der. Forts. fr. N:o 256. Hon lutade pannan i handen och tänkte på den föregående aftonen, tänkte på de ljufva orden af Theodors mun och huru hon dansat vid hans arm; hon tänkte det så, att hon lefde det omigen, så, att det förflutna trädde fram som ett närvarande. Hon hörde åter dansmusiken ljuda och förverkligade sin inbillning i det hon lät sin egen röst upprepa den. Då sprang hon upp och jagade sig med sin egen sång i yrande kretslopp kring pavillonens golf. Banan blef henne för trång. Då sprang hon upp på den breda listen kring pavillonen och så gick det, på detta smala dansgolf, öfver bergsstupningen som öfver planen, lika obetänkt, men lika säkert, ty hon drömde att Theodor styrde loppet. Hon dansade som träffad af Tarantelns stygn. Ballettmästarn hade emellertid låtit den vackra qvällens månsken locka sig till en liten promenad, och tagit vägen åt pavillonen, der han blef varse den djerfva danserskan. Teckningen af