för dig. Det gör mig ondt om Malkolm, detta blir en för honom mindre angenäm karrier, men man måste foga sig efter nödvändigheten. Jag hoppas du är nog förståndig att inse sanningen deraf och sjelf tänker på att poussera dig i verlden. Ja, min käre Pierre, det förblifver alltid en skyldighet af en äldste son, hvilken, såsom du; förlorat en fader, som depouillerat hela sin familj på dess väntade fortune, att göra allt hvad han kan, ej allenast för sin egen fortkomst utan äfven för de sina. Jag skulle visserligen önska att ega några relationer att anlita till din avantage, men utom B. eger jag ej i hela svenska arm6en en enda kusin som är regementschef. Apropos, Malkolm har nämnt att J ären bekanta med en ung baron H., hvars far lärer vara öfverste. Skulle du ej kunna profitera af denna liaison. Sannerligen skulle en väns rekommendation kunna vara dig till stor fördel, ty — man söker i allmänhet gerna vackra sujetter för armen, men vänskapen kan vara öfverseende. Härmed, min käre son, bar jag gifvit dig mina moderliga råd och tänkesätt tillkänna och hoppas att du med den klokbet och eftertanka som din ålder och belägenhet ålägga dig, ställer dig dem till efterrättelse, tillönskande dig all möjlig framgång. Din hulda moder. P. S. Man tror att armåen snart skall kom