Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1849, sida 1

Article Image
la de demokratiska iderna och nationalitetsprinciperna slagit djupa rötter. — Nå så få vi gifva hvarje kronoland en speciel vallag: Från Rathenien kommer bonden och från Steyermark adeln i representantkammaren. Men hvart tager då den den der så högt beprisade jemnlikhetsrätten vägen, och hvar har man gjort af den der stora lästen, efter bvilken man åt Österrike skulle förfärdiga skodon, som icke tryckte någon enda af de många och svåra liktornarne? — Nå, i Guds namn, så förordna WI Frans Joseph etc. att blott den österrikiske statsborgare är valbar, hvilken har en bijonterieller mannsakturbandel i Wien -anf dem Kohlmarkt(vid Koltorget). Se det är att träffa spiken på hufvudet! Endast och allenast på det sättet kan Österrike få en konstitutionel styrelse, så vida dess generaler få lof att skjuta, hänga, balshugga o. s. v., här bonden, der adelsmannen, här borgaren, der godsegaren o. s. v., eller så vida man icke i all oskuld vill införa Robespierres system och rensa samfundetr, dock icke som han genom att urvägenrödja lumpna hundra tusen hufvuden, utan många hundra tusan dito, och till lättnad för bödlarne införa de s. k. republikanska äktenskaperna, hvilka man då kunde gifva benämningen kejserliga österrikiska. Till dessa lofvande utsigter i politisk syftning är ännu att foga den finansiella ställningen. Man har sagt, att Österrike måste uppbjnda allt, tilloch med inkalla Ryssarne, för att kunna gå segrande ur striden och undvika en nationalbankrutt. Härvid är dock att märka att nationalbanken redan de facto spelte bankrutt i samma ögonblick som den upphörde att inlösa sina sedlar med silfver. Falissementet blef i trots af all rätt icke proklameradt, af det skäl, att staten i så fall icke hade kunnat betala sina soldater. Man har imellertid utsläppt sedlar till ett obegränsadt antal; penningekursen är för närvarande, i trots af Winner-Zeitungs börsberättelser, 30 4, och den nominela nationalförmögenbeten är sålunda minskad med två tredjedelar. Man har i Österrike småsedlar på 6 å 10 Kreutzer; dessa äro försedde med ett serienummer, emedan ett visst antal serier utlottas hvart fjerdedels år och ombytas mot skiljemynt; men detta skiljemynt är för 6 kreutzer notoriskt blott värdt 3 kreutzer, och man måste fördenskull hafva mycken lycka i lotteriet, om man skulle gå miste om blott hälften af sin förmögenhet. Tänka vi oss under alla dessa förhållanden en sammandrabbning mellan Österrike och Preussen, så vore utgången icke tvifvelaktig; ty Preussen är ett segerstolt och starkt soldatland, en märkvärdig blandning af friskhet och doktrinär Preussenthum, af intelligens och despotism och skulle under loppet af ett krig lättare än Österrike kunna undvika en inre revolution. Men Ryssland har icke lemnat detta rike alla dess provinsers böjelse för en unionsstat, utom för att bispringa det, för att kunna uppträda såsom dess oegennyttiga beskyddare. Ryssland, som ånyo har uppeldat sitt folks krigiska fantasi och visat Europa sin energi, sin klokhet och sin moderation, är för ögonblicket Europas hufvudstat, synnerligast som Frankrike insnärjt sig a a nn nnnnnnnnnnttnnnntt a ete.,

23 oktober 1849, sida 1

Thumbnail