Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 oktober 1849, sida 1

lemna ur sigte, och han hade slugt beräknat, att det skulle gagna honom mera att till en början inskränka sig blott till hotelser. Bort med den eländige! ropade Philo och sökte med handen efter jagtknifven, som han bar vid sidan, bort med honom, eller han skall utandas sin skurksjäl ännu i denna minut. Feszi hade väntat af sina hotelser, att hans herre, uppskrämd utaf dem, blott skulle vara betänkt på att för hvarje pris köpa hans tystnad. Men den verkan, som de frambragte på honom, var en helt annan. Feszi hade aldrig sett honom vred och bäfvade tillbaka för honom. Ur stånd att fördraga sin herres anblick, gömde sig Feszi bland de beväpnade och prisade sig lycklig, att desse hastigt skyndade bort med honom, för att bringa honom i fängelset, der han trodde sig säker åtminstone för de forsta utbrotten af sin välgörares vrede. Philo skyndade hastigt uppför trappan och trädde i ett högst upprördt tillstånd in i grefvinnans kammare, för att blifva upplyst om orsaken till Feszis häktande. Man föreställe sig hans känslor, när han här erfor, att hans tjenare just vore den skurk, som under namnet Feszi omtalades af hans olyckliga moder, i hvars sorgliga historia denne spelade en så afskyvärd röle. Med draget svärd störtade han mot dörren för att skynda efter Feszi och nedstöta ho