Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 oktober 1849, sida 1

————————————————— massi, på hvars tytlåtenhet och trohet hon kunde räkna, och hvilken genast blef anvisad af henne att sörja för fångens behof. Baronen beslöt hon att så snart som möjligt aflägsna från slottet, för att förekomma hans vidare intriger. Denne anade visserligen icke, att grefvinnan hade hört det samtal, han hade haft med Feszi, men den scen, som tilldrog sig på hans rum, och den betänkliga omständigheten att hafva blifvit öfverraskad tillsammans med Feszi hade bragt honom i en stor förlägenhet. Han förstod att detta möte skulle kasta ett ganska tvetydigt ljus på honom, och fruktade att blifva dragen till redogörelse derför. Grefvinnan, som kände hans feghet, beslöt att nyttja densamma till hans aflägsnande. Hon uppdrog Tomassi att säga honom, att Philo ännu icke visste om det hemliga samtal, han haft med Feszi; men. erhölle Philo kunskap derom, så måste han vara beredd på att af denne ställas till: ansvar derför. Philos häftighet vore bekant; han måste vara på sin vakt. Det afsedda ändamålet blef härmed fullkomligt uppnådt. Baronen höll det för rådligt att träffa hastiga anstalter till sin resa, och redan följande morgon lemnade han slottet, smärtsamt väckt ur de sköna drömmar, i hvilka han invaggat sig, och lemnande bakom sig alla de sköna förhoppningar, med hvilka han kommit dit; men med hjertat uppfyldt af en brännande törst efter