Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 oktober 1849, sida 2

— —— de med den förklaring, att det möte, hvilket nu hölls, skulle anses såsom utgångspunkten för en agitation, som skall hafva till ändamål att göra hvarje lån till krigs förande och dynastisk äregirighets tillfredsställande omöjligt. Utom Cobden talade mötets president Alexander, lord Dudley Stuart och andra. Ett från den bekante Rowland Hill utgående, af generalpostmästaren understödt förslag att genast sortera och befordra bref, som ankomma om Söndagen, men hvilka hitintills fått ligga orörde till Måndagen, har väckt en förfärlig storm hos den orättrognasP delen af allmänheten och de tidningar, som äro organer för dessa orättrogne. De se ett sabbatsbrott i detta förslags genomförande. Talrika församlingar hafva redan blifvit bållna, för att omintetgöra förslaget, men den stora pluraliteten af nationen, som vet att skilja på skal och kärna, på bigotteri och gudsfruktan, är för detsamma, och de orättroendev lära således ingenting kunna uträtta. I Portsmouth göras en mängd örlogsfartyg segelklara. Sjökaptenen Slade, som noga känner de turkiska och ryska farvattnen, är af admiralitetet beordrad till Konstantinopel. Agitationen för Irlands skiljande från England har under John OConnell, son till den store folkmannen Daniel OConnell, åter börjat och finner mycken anklang bland befolkningen i Irland. Från de sydliga trakterna af denna ö inträffa underrättelser, att landtfolket öfverallt vägrar att I vidare betala den höga förpaktningsräntan, och att det på flera orter med anledning deraf kommit till blodiga uppträden. Brittiska örlogsflottan räknar för närvarande, enligt en officiell uppgift, 671 krigsfartyg från 10 till 120 kanoner och bland dem 180 ångfartyg från 100 till 180 hästars kraft. I fredstider är flottan bemannad med 35 — 40,000 matroser, 2,000 lätta matroser och 12,000 marinsoldater. Öfficerskorpsen räknar 30 amiraler, 45 vice-amiraler, 75 konter-amiraler, 518 kaptener, 849 commanders och 2, 234 löjtnanter. IIatet mellan katoliker och protestanter i Irland tyckes icke vilja slockna. Regeringen har nu slutligen måst blanda sig i saken, med anledning af det protestantiska orangistpartiets skamliga förfarande mot den katolska delen af befolkningen, som i synnerket i de norra trakterna af landet blifvit förtryckt och misshandlad. Hufvudmannen för orangisterna, en grefve Roden, och tvenne herrar Beers hafva blifvit afsatte från sina embeten såsom fredsdomare i grefskaperna Down och Louth. Orangisthopar hade för några månader sedan beväpnade samlat sig på grefve Rodens territorium, öfverfallit en katolsk procession och gifvit anledning till ett slagsmål, i hvilket flera personer sårades och dödades. Långt ifrån att afstyra detta, utvecklade grefve Roden, i egenskap af fredsdomare, när saken blef dragen för rätta, att majoriteten af hans kolleger vägrade att låta anställa någon undersökning i saken. Amiralen E. Owen har efter en sextioårig tjenstetid aflidit. Tidningen Times pariserkorrespondent skrifver, att den af lord Palmerston till ryska kabinettet utfärdade noten är skrifven i en moderat ton, men energiskt förklarar, att England skall skydda Porten emot alla anspråk, som kunna förnärma dess rätt såsom oafhängig makt. Tillika har lord Palmerston skickat nödiga instruktioner till sir Stratford Canning och ställt brittiska flottan i Medelbafvet till hans disposition. Frankrike går, hvad beträffar denna sak, hand i hand med England. TURKIET. Ryske Czarens, af furst Radzivill öfverbragta skrifvelse till sultan var af följande innehåll: Det revolutionära elementet är undertryckt. Kriget i Ungern är slut. Jag skickar er min adjutant, för att föreligga er vissa fordringar till ordningens betryggande. Sultans svar, som med Fuad Effendi afsändes till Petersburg, var lika lakoniskt: Er adjutant har begärt de ungerska flyktingarnes utlemnande, hvilka i mina. stater funnit en asyl. Då denna begäran kan