Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 oktober 1849, sida 2

tingadt återställt den gamla styrelsen; J hafven återställt inqvisitionskommissionerna i politiska mål; J hafven återkallat, icke Pius IX:s, utan Gregorius XVI:s män och J hafven gjort dem till herrar öfver Rom och provinserna. J villen bibehålla och öka Frankrikes inflytande i Italien, och J hafven förlorat det: det är förloradt hos folken, som J orättvist och otacksamt hafven beröfvat deras frihet och oberoende; det är förloradt hos folkens förtryckare just derigenom att ert förbund med dem befriat dem från den fruktan Frankrike ingaf dem; det är förloradt hos påfvedömets satelliter, emedan er ställning gent emot Frankrike nödgar er att besvära dem med fordringar om koncessioner, som de icke inrymma och icke kunna inrymma utan att förneka den princip, som stöder dem, och utan att gräfva sin egen graf. Ert inflytande uti Italien bestod uti de förhoppningar, som folken envisades att bysa till er, och uti det Damoklessvärd, som J höllen öfver furstarnes hufvud! nu ären J föraktade af det ena och afskydda af det andra partiet såsom eviga bedragare. J hafven gjort franska namnet till ett mål för föraktet från den ena ändan af Ttalien till den andra; och detta namn skall förblifva föraktadt, ända till dess afgörande handlingar slutligen aflägga ojäfaktiga vittnesbörd inför verlden, att Frankrike åter kommit till medvetande af sin sändning. J villen slutligen resa en thron och återgifva påfvedömet dess glans, och jag skall säga er hvad i vinnen dermed. J hafven väckt den religiösa frågan och gifvit sista stöten åt en institution som håller på att ramla; J hafven velat rädda fursten; och J hafven dödat påfren, derigenom att J förstörden det moraliska bländverk hvarmed han var omgifven, understödden honom med er härsmakt, förnedraden honom, högste domaren i den religiösa frågan, inför hela Italien genom den främmande interventionen, och gräfden mellan honom och hans folk en graf full af blod, uti hvilken påfvedömet kommer att drunkna. Det fanns endast ett medel att ännu för en tid uppebålla påfvedömet och befria det från den främmande påtryckning, som vållar dess förderf, och det var att rycka det undan de politiska inflytelsernas sfer och låta det sväfva uti själarnes rena och oberoende region. J hafven nu för alltid stängt denna sista utväg till räddning; påfvedömet har fått sitt banesår; Rom och Italien skola aldrig förlåta påfven att hafva, efter medeltidens föredöme, kallat främmande bajonetter för att genomborra italienska hjertan. J börjen nu, mina herrar, att begripa dessa saker; ert kabinetts mysterier, i en nära framtid afslöjade för verldens ögon, skola förete modlöshet, försvunna illusioner, en politik vacklande emellan Paris och Gatcta. J kännen redan Roms hämnd! tomerska republiken är fallen, men dess rätt är odödlig, en skräckbild för er, hvilken, för så vidt på oss beror, ofta skall uppenbara sig och störa er sömn. Den politiska frågan är orörd; romerska konstituerande församlingen har, genom sin förklaring att endast vilja gifva vika för våldet, utan koncessioner eller brottsliga underhandlingar, för framtiden betagit er hvarje grund för ett lagligt uppträdande. Vi hafva icke kapitulerat: Roms rätt existerar ännu lika kraftig som den dag, då den republikanska styrelseformen infördes. Nederlaget har ingenting förändrat. Befolkningarnes önskningar, lagligt och fritt uttryckte, förblifva det normala lifsvilkor, hvilket ingen hädanefter kan undandraga sig. Denna rätt hafven J aldrig vågat förneka; J hafven endast sökt uppleta förevändningar för att förminska dess värde och låta betvifla ärligheten af dess uttryck i framtiden. Deras nederlag, hvilka J oförskämdt kallen ett upproriskt parti, har, emedan derigenom undanröjdes, tillochmed i deras ögon, hvilka skänka er förtroende, hvarje hinder för folkviljans fria uppenbarelse, gjort anspråken på den allmänna rösträtten heligare och mäktigare. För oss, för dem som hafva lika känslor med oss, har Roms rätt helt andra rötter, helt andra förhoppningar, än dem som äro koncentrerade i Rom. Roötterne till Roms rätt omfatta uti sina I