Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 september 1849, sida 2

Inrikes nyheter. Götheborg. I Aftonbladet för den 19:de dennes förekomma några anmärkningar mot en artikel, som under rubriken: Skall reformen i Sverige kunna genomdrifvas utan revolution? stått att läsa i ett föregående nummer af Handelstidningen. Ehuru vi på intet vis kunna misstycka Aftonbladets moderata anmärkningar, böra vi likväl upplysa, att desamma till största delen härleda sig från en origtig uppfattning af vår mening. Då vi talade om ett totalt nedrifvande af den gamla byggnaden, menade vi härmed ingalunda hela samlällsbygynaden, ty ett så beskaffadt våld på denna äro vi ingalunda nog galna att vilja föreslå. Vi talade endast om Representationen, hvilken väl liknelsevis torde kunna få anses som en byggnad för sig. Det var denna byggnad vi ansågo böra nedrifvas, för uppförandet af en ny på demokratisk grund. Har Aftonbladet något att invända häremot? Har icke äfven Aftonbladet predikat för ett sådant nedrifvande? Vi hafva vidare yttrat i vår artikel: Och om denna majoritet (den liberala) en gång i sin rättvisa harm öfver de privelegierades tjurskalliga motstånd mot förnuftiga och lagligen tillkomna samhällsförbättringar, griper till våld, för att göra sina rättigheter gällande, så är det naturligtvis ingen annans skuld än vår (den liberala pressens). Vi hafva uppmanat dem, vi hafva framkallat stormen, vi äro röda, revolutionära orostiftare o. s. v., vi, som likväl endast uttala nationens tanka, som blott varnat och anropat de maktegande att gifva med sig, innan det är för sent. v Mot dessa yttranden gör nu Aftonbladet följande anmärkningar: Den tanka, som uttrycker sig i slutet häraf, kan lätt leda till ett missförstånd. Det aldra första budet i de liberalas politiska kateches bör vara, att en gång för alla skjuta å sido all tanka att komma till sitt mål, reformerna, på revolutionens väg, då man eger förnuftets och yttranderättens. Endast ett försök att få följa (?) dessa och den medborgerliga öfverläggningsfriheten kunde i vår tanka rättfärdiga en folkjustice .. Vi tacka för förmaningen, men vi bedja om ursägt, att vi ej rigtigt begripa andemeningen deraf. Oss synes vden tanka, som uttrycker sig i slutet af ofvanstående utdrag vara ett komplett nonsens. Men vi förmoda att detta beror på en lapsus Calami. I stället för: få följa, har Aftonbladet tvifvelsutan menat: förfölja. Vi antaga det åtminstone och vilja söka besvara insinuationen. Vi fråga således, om läsaren kan af vår artikel komma till den slutsats, att vi sjelfva hysa någon tanka, att komma till vårt mål, reformerna, på revolutionens väg? Vi hafva ju tvertom högtidligen förklarat, det vi endast önska en fredlig lösning af samhällsfrågorna. Men med den lärdom vi hemtat af andra länders historia, hafva vi påpekat möjligheten deraf, att ett fortsatt och ihärdigt motstånd från de konservatives sida, i en framtid skulle kunna gifva anledning till ett våldsamt utbrott från demokraternas sida. Gilla vi väl ett sådant utbrott derföre, att vi förutsätta möjligheten deraf? Och om, som Aftonbladet sjelft säger, ett försök från de maktegandes sida att förfölja yttranderätten och den medborgerliga öfverläggningsfriheten, skulle kunna rättfärdiga en folkjustice, så fråga vi: om icke de sednaste dagarnes historia på ett eklatant sätt bevisat tillvaron af ett sådant förföljelsesystem. Eller har Aftonbladet glömt den Zachrissonska affären? Månne icke vederbörandes beteende mot honom är att betrakta såsom en förföljelse mot yttranderätten?Då sålunda Aftonbladet sjelft förklarat, att en dylik förföljelse skulle kunna rättfärdiga en folkRR ————— — kammaren ej kunde gifva henne någat hann am