Fogelberg underrättat, att sedan dels revolutionen i Frankrike föranledt dertill, att de penningar uteblefvo, hvilka derifrån varit lofvade gjuteriägaren Gonon i Rom, dels äfven kriget i Italien förhindrade modellens afsändande för gjutning i Tyskland, herr professorn varit nödsakad, att till arbetets fortsättande förskjuta Gonon medel, dermed vaxmodellen, förut gjord, blef retoucherad och lerformen bränd. Likaledes anskaffade professor Fogelberg från Livorno toskansk koppar, hvars smältning företogs, men dervid motgångarne började, först till följd deraf, att materialierne i ugnen icke voro nog eldfaste, för att motstå erforderlig värmegrad, och derefter af den anledning, att, vid smältning af kopparn och den öfriga metallen uti mindre portioner med begagnande af engelska stenkol, sådant blef tidsödande och kostsamt, jemte det afbränningen uppgick till 2,000 skålp., som alltså ånyo måste anskaffas. Emellertid blef republiken proklamerad i Rom, stora krigsrustningar verkställdes, för att kunna motstå befarad intervention, all metall uppköptes, äfvensom ringklockor i kyrkor sönderslogos, för gjutning af kanoner, franska armåen hindrade all tillförsel af koppar från Livorno, efter landstigning vid Civita Vecchia, och under marsch mot Rom, som angreps den 30 sistl. April just i den del af staden, der gjuteriet är beläget, ehuru detta icke blef skadadt. Häruppå försattes Rom i försvarstillstånd, alla gator barrikaderades, och byggnaderne närmast murarne invid gjuteriet sprängdes medelst underlagde minor, från hvilken stund professor Fogelberg förlorade hoppet om statuens lyckliga gjutning, enär de finare delarne inuti lerformen troligen skulle af den starka skakningen bräckas och nedsfalla. Samtidigt härmed uppstod fara för sjelfva metallen, enär den nya republikens finanser voro så förstörde, att alla både ädlare och mindre ädla metaller hos stadens invånare uppsöktes, och måste aflemnas, för begagnande till mynt; dock erhöll herr professor Fogelberg, genom bemedling af kongl. danska konsulatet, och såsom bekant med en af triumvirerne, kongl. svenske och norske konsuln Armellini, tillåtelse, att behålla den metall, som förefanns i gjuteriet. Under belägringstiden, som fortvarade i två månader, måste gjutningsarbetet upphöra, såväl till följd af bristande metall, som af fruktan att väcka uppmärksamhet dels hos fransmännen, som hade sitt läger på ett kanonskotts afstånd från gjuteriet, och dels hos Roms invånare, hvilka kunde betrakta arbetet, såsom signal åt lägret, hvartill kom, att Gonon, likasom alle andra fransmän i Rom, fruktade, att der visa sig. Nöjd, att helbregda hafva undkommit denna skräckperiod, uppköpte prof. Fogelberg derefter till höga priser den felande metallen, och ansåg sig skyldig våga det sista försöket, då formen till det yttre ej gaf tillkänna någon skada; men, då gjutningen var verkställd, och formen aftäcktes, sedan under smältningen skada å formen sig yppat, befunnos å statuen: en del af hufvudet, äfvensom hatten felande, kappan intryckt och till stor del likaledes felande, jemte plinten, samt dessutom metallen oren och full af sandgrutvor. Med grämelse erfor herr professor Fogelbe,g sålunda sitt arbete vara obrukbart, efter så många mödor och uppoffringar af alla slag, samt instämde till tribunalerne, för vinnande af ersättning, herr Gonon, hvilken likväl, oaktadt franska ambassaden förut lofvat sitt bistånd, just af samma ambassad erhållit, mot herr professorns protest, respass och respengar till Paris. Målet emot Gonon beror på domstolens pröfning, hvaremellertid herr professorn fått, tör iståndsättande, återtaga gipsmodellen. Sålunda år, till följd af alla desse olyckor och motgångar, ganska mycket ännu ogjordt på konung Gustaf II Adolfs statue; men af herr professor Fogelbergs godhetsfulla nit för saken är anledning hoppas, att statuen i alla tall må kunna under loppet af nästa år uppställas å den derföre bestämda plats. I går f. m. anställdes, i sjömanna-sällskapets, å Gamla Varfvet belägna tackelskola, offentlig examen med de elever, till antalet 10, som derstädes, under detta års termin, erhållit undervisning. Den förrättades, i närvaro af sällskapets direktion och ett icke ringa antal åhörare, af skolans öfverlärare, kapten-löjtnanten hr 0. Tornsten. Eleverna ådagalade dervid, att de inhemtat kännedom uti åtskilliga af sjömanna-yrkets praktiska delar, såsom tackling, manöver, sjömans-handarbeten, m. m., samt visade både raskhet och skicklighet vid seglens tillsättande, refvande, beslående, 0. s. v. Dessutom förevisades deras öfningar och framsteg i skrifning och räkning. Sjömanna-sällskapets ordförande, grosshandlaren hr F. HamI