Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 september 1849, sida 2

Theater, En Gentleman och hans Son, komedi i 5 akter, öfversättning från engelskan. Vi hade väntat, att denna pjes, som i går afton gafs på stora theatern, skulle framför många andra, locka den Götheborgska allmänheten, om hvars sympathier för allt Engelskt vi ofta hört talas. Så var likväl icke förhållandet, ty stycket speltes för en ganska fåtalig publik. Emellertid tycktes oss pjesen, oaktadt flere svagheter, rätt väl försvara sin plats bland de bättre fabrikaterna af dessa författare, som skrifva komedier, utan andra anspråk, än att roa för stunden. Hufvudpersonen i stycket, Sir Harcourt (hr Torsslow) är en ganska lyckad karikatur på en engelsk gentleman med sin tillgjordhet, sin petitesse och sitt koketteri. Sir H. är en af dessa narrar, som vilja spela ynglingar på gamla dagar och som genom toilettens hjelpmedel söka ersätta de behag, hvilka tiden beröfvat dem. Han är enkling, men har en son, Charles (hr Kinmansson), en ung rumlare, som kommer hem kl. 4 på morgnarne, under det fadren tror honom vara oskyldig som ett barn och ännu obesmittad af verlden. Sir Harcourt är förlofvad med en ung miss Grace Harkaway (mille Torsslow) hvilken han aldrig sett, men med hvars ansenliga förmögenhet han tänker reparera sina egna affärer. Bröllopet skall firas på ett landtställe, som tillhör Graces onkel, Sir Harkaway (hr Malmström). Emellertid fogar händelsen så, att unga Charles Harcourt, utan fadrens vetskap, begifver sig till samma landställe, åtföljd af sin vän, Sir Dazzle (hr Stjernström). Charles och miss Grace förälska sig naturligtvis i hvarandra, och då Sir H. sjelf infinner sig och igenkänner sin son, har denne den oförskämdheten att förneka sin indentitet och förklara sig aldrig hafva sett Sir H., en list, som — mirabile dietu — helt och hållet lyckas honom. Nu intrigeras, för att slå gubben ur brädet, hvilket också lyckas, sedan denne ohjelpligen komprometterat sig genom ett kärleksäfventyr med en Lady Spanker (m:ll Frösslind), hvilken benäget åtagit sig att hjelpa de unga älskande, — och upplösningen blir, såsom i alla glada komedier. Oaktadt denna pjes icke är något mästerstycke, har den dock flera lyckliga momenter, hvilka också senterades af publiken. Advokaten Mudder (hr Zetterholm) är en ganska lyckad karrikatur på dessa vlagvrängare, som öfverallt söka anledning till rättegångar och chikaner. Herr 2. utförde detta parti med mycken talang, ehuru han måhända stundom något öfverdref. Mill Frösslind var en ståtlig amazon och herr Norrby en allt för ömklig äkta man. M:ll Torsslow spelade sin roll med mycken sanning och med detta älskliga behag, som man är van att finna hos denna unga skådespelerska. Efterpjesen, En Födelsedag på Gäldstugan är alltför bekant, att vi derom skulle behöfva yttra