Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 september 1849, sida 1

Epilog. Det var omkring tvenne år efter de händelser, hvilka vi beskrifvit i föregående kapitel. Sommarsolen sken vänligt in genom fönstren i den våning, som beboddes af lektor Alm och hans unga fru. Alexis satt i sitt arbetsrum, sysselsatt med författande af en lärd afhandling, som han ämnade utgifva från trycket. Öfver den unge mannens fina och välbildade drag hvilade ett uttryck af den renaste och innerligaste sällhet. Den dystra blicken fanns icke mera. . .. Kärleken hade kysst bort molnen från hans panna. Dörren öppnades till ett närbeläget rum och en qvinlig varelse insväfvade med tysta fjät. Det var Armida. Äfven hon syntes skönare än fordom ty den hemliga lyckans sällhet strålade ur hennes drag.