Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 september 1849, sida 2

en egen verkstad, ty ni önskar väl fortfara i ert yrke?Jag har ingen högre önskan, sade Frans med glädjestrålande blick. Derpå vände han sig till madam Eriksson och yttrade: Er välsignelse min morl!Enkan lade gråtande sina händer på de båda ungas hufvuden och framstammade sin välsignelse. vHur lyckligt, att dramen fått en sådan upplösning, Armida! hviskade Alexis. Mina vänner, — återtog grosshandlaren i det han närmade sig dörren, — himlen har vändt allt till det goda. Denne man — han pekade på Jacob, som tyst och dyster betraktat uppträdet — denne man, hvars ungdoms olycka jag beredde, har under åtatal närt hämndens planer i sitt bröst... Men hans hämnd har varit välsignelserik för mig, ty den har öppnat mina ögon... den har visat mig den afgrund, vid hvars rand jag stod. ... Jag välsignar din hämnd, Jacob! Är du nsdjd ?vJa, — sade Jacob, — jag är nöjd. . .Er omvändelse har försonat min Marias skugga. Genom välgerningar mot andra skall ni godtgöra hvad ni brutit mot henne. ... Farväl herre! Vi återse hvarandra icke mer.(Forts.) än mA ll nn