Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 september 1849, sida 2

Article Image
hugga å de till säteriet med derunder lydande hemman ochålägenheter hörande skogar, af hvilka blockar, förslagsvis upptagne till 2000 tolfter, 600 tolfter skulle å utsatt ställe lefvereras före slutet af April månad 1847 och och hela antalet genom årligen skeende lefveranser, aflemnas före 1851 års utgång. Sedan brukspatronen Trahn å den betingade köpesumman förskjutit 20,000 r:dr b:ko, samt säteriegarne redan vid första lefveransen i så måtto brustit i fullgörande af sina åtagna förbindelser, som de, i stället för 600 tolfter, endast lefvererat 292 tolfter 2 stycI ken blockar, sökte brukspatronen C. F. Trahn, ränta, utgörande så stor del af det förskjutna t striddes. och i hvad mån såteriägarne brustit i fullgörande utom minskades genom hvarje tid efter annan den följd, att det icke vore möjligt bestämma något belopp i penningar, för hvilket inteckning kunde äga rum, funne härads-rätten, jemlikt 11 8 i Kongl. Förordn. om inteckning i fast egendom den 13:de Juli 1818 sig icke kunna meddela den sökta inteckningen. Götha hof-rätt, der C. F. Trahn besvärade sig, förklarade, att de af härads-rätten åberopade omständigheter i afseende på tiden, inom hvilken ifrågavarande lefverans borde vara slutligen fullgjord, äfvensom att det lemnade förskottet genom skeende lefveranser komme att minskas, icke utgjorde hinder för bifall af Trahns i besvären bestämda inteckningsanspråk till belopp af 23,526 r:dr 2 sk. rgs; i följd hvaraf bofrätten, med undanrödjande af öfverklagade beslutet, hänvisade Trahn att, derest ansökningen ej skulle förfalla, sist vid det lagtima ting, hvilket näst efter tre månader från hofrättens utslagsdatum infölle i Flundre härad, ånyo anmäla ärendet hos förfara. Säteriagarne fullföljde i underdänighet talan. Sedan nedre revisionen, i underdånigt betänkande, l I tillstyrkt, att hofrättens utslag måtte vinna nådig fastställelse, föredrogs ärendet i högsta domstolen, hvars fleste ledamöter pröfvade rättvist fastställa hof-rättens utslag; i följd hvaraf Trahn ålåge att, derest hans ansökning ej skulle anses förfallen, sist vid det lagtima ting, som inföll i Flundre härad näst efter tre månader, från det Trahn af Kongl. Maj:s dom undfått del, ånyo anmäla ärendet hos häradsrätten. Tvenne ledamöter, justitie-råden Nordenstolpe och friherre Stacl von Holstein, åter förenade sig om följande yttrande: Enär, på sätt sökanderne erinrat, det af bruksidkaren Jacob Trahn, i grund af ifrågavarande emellan honom och sökanderne d. 30:de Maj 1846 upprättade kontrakt, till desse sistnämnde lemnade penningebelopp af 20, 000 r:dr b:ko är att anse såsom en, utan ovilkorlig skyldighet att densamma återgälda, till dem gjord afbetalning å köpeskillingen för de genom om — förmälte kontrakt till Trahn försålde sågblockar, samt svarandens fordran hos sökanderne följakteligen och då ej ådagalagdt är, att sökanderne brutit kontraktet eller förverkat lefvereringsrättigheten, för närvarande endast består i anspräket att inom den tid, kontraktet bestämmer, få till sig lefvererade alla de å säteriet Haneströms och derunder lydande hemmans och lägenheters skogar befintlige sågblockar till i öfrigt obestämdt som imellertid fått förberörde kontrakt å sig öfverlåtet, hos Flundre härads-rätt inteckning uti säteriet Haneström, jemte flere hemman och lägenheter till säkerhet för 16,000 r:dr b:ko, jemte I beloppet, som återstode, sedan värdet af nyssnämnde 292 tolfter 2 stycken blockar derifrän afdragits; hvilken ansökning af säteriegarne beHärads-rätten yttrade sig häröfver: att enär äberopade kontraktet vore af den beskaffenhet, att ej förrän år 1851 kunde utrönas, huruvida af detsamma, samt det lemnade förskottet dessskeende lefverans af blockar, hvaraf uppstode häradsrätten, som hade att dermed vidare lagligen I antal samt först efter det sig visar om sökanderne brista i fullgörandet häraf, eller om å nämnde skogar ej finnes att tillgå så stort antal sågblockar, att värdet deraf efter kontraktsprisen uppgår till den uppburna betalningen 20,000 rår b:ko, i förhållande dertill kan för svaranden II kl I i

22 september 1849, sida 2

Thumbnail