Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1849, sida 1

Han har samma namn som jag, ty ni skall veta, att vi äro kusiner. Hans far och min far voro bröder. Han är ungkarl och lefver på sina räntor; ty han har förr förtjent mycket pengar på kommissionshandel. Han har lofvat mig att komma hit i afton. — Nu förstår ni, att vi äta middag tillsammans här, ty jag har ställt om mathemtning från en restauration. Är ni nöjd dermed ?Bara det icke blir för dyrt, — sade madam Eriksson. Ah nej, det blir icke dyrt, och dessutom vet ni ju, att den der rika frun önskar, det ni icke må lida brist på någonting.Vi skola gå till den der frun i dag, Ingeborg, och tacka henne för hennes godhet, — sade enkan. Nej, det går icke an, — inföll Emma, i det hon vexlade en hastig blick med Hanna. Frun har uttryckligen sagt, att ni ej får komma, innan hon skickar efter er. Ni finner väl, att ni måste rätta er efter hennes vilja? Ja — det är mycket sannt. Vi skola icke gå, innan hon kallar oss.Samtalet afstannade. De fyra qvinnorna sortsatte under tystnad sitt arbete.