Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1849, sida 1

EE alldeles utomordentlig verksamhet. Den 7mde Januari inrapporterade han, att censorn icke hade velat låta tvenne, af hertigen genom Jasper till Itzehoer Wochenblatt insända, artiklar passera; men att deremot redaktören vore villig att tjena rden goda sakenr. Den 17:de Januari underrättade han ånyo, att han från hertigen inhändigat en artikel, hvilken han dock tviflade på att censor vågade admittera. Den 20:nde i samma månad tillkännagaf han, att nyssnämnde artikel dock fått passera, samt att en ny, af hertigen insänd, uppsats skulle inflyta i nåstutkommande nummer af ofvanbemälte blad. Den 28:de Jan. meddelade han underrättelse om, att han ånyo från hertigens hand emottagit en artikel, som vidare skulle fortskaffas till Itzehoe, och den 8:de Februari att tvenne nya uppsatser af hertigen till honom ingått och blifvit till red. af I. W. insände. Den ena af dessa var af den beskaffenhet, att hvarken nyssbem. tidning, Rendsburger Wochenblatt eller Sönderborgs Veckoblad vågade att införa densamma, hvarom ock Jasper underrättade hertigen. Sålunda gick det hela våren bortåt, medan hertigen var hemma: oafbrutet den ena upproriska, eller åtminstone agiterande, tidningsartikeln efter den andra, alla från hertigens egen hand. Jasper ställde i detta fall sina saker så fiffigt, att redaktören af Itzehoer Wochenblatt icke bade minsta aning om att alla dessa bidrag kommo från hertigen, utan tvertom, till stor förlustelse för Jasper, offentligen förklarade, att han icke stod i någon förbindelse med denne furste. Så borde det också vara, på det att alla menniskor i och utom hertigdömena måtte bringas att tro, det de hörde allmänna opinionens röst, ehuru de dock i sjelfva verket icke hörde någon annan än hertigens. Presten Jörgen Brag hade vid samma tid erhållit uppdrag att bearbeta den större nordliga delen af Slesvig, eller att der utgöra föreningslänken mellan hertigen och redaktören af Sönderborgs Veckoblad, som i dessa trakter skulle intaga Itzehoer-tidningens plats. För att ännu mera föra publiken bakom ljuset, öfvertalade Brag en af sina socknebor, vid namn A. Jörgensen, i byn Fiskebek, att utgifva sig vara författare af åtskilliga af de artiklar, som hertigen utspridde bland den danska befolkningen. En rapport från Brag, dat. d. 17:de Febr. 1843, ger vid handen, att hertigens genom honom till Sönderborgs Veckoblad inlemnade uppsats mot de män i staden Sönderborg, hvilka offentligen hade förklarat P. H. Lorenzen sin erkänsla för hans modiga försvar af den danska nationaliteten i Slesvigska ständerförsamlingen, hade blifvit intagen i nämnde tidning och väckt stor uppmärksamhet. Då bem. herrar och män icke blefvo hertigen svaret skyldige, skref Brag sjelf en artikel emot dem, hvilken han den 28:de Febr. afsände till hertigen med begäran, att han skulle krydda den med attiskt salt och äkta humorv, innan den blefve tryckt. Hertigen tyckes imellertid sjelf hafva skrifvit en artikel rörande samma ämne, hvilken han sedermera sände till Brag. Den 3:dje Mars inberättade Brag ånyo, att en hertigens artikel genom ofvanbemälte Jörgensen blifvit lemnad till red. af S. V.; men att censor hade förbjudit dess införande i bladet. En