som tiggare nödgas lemna mitt sköna, mitt trefliga Götheborg . ... Jag skall gifva er betänketid tills i morgon, — sade Philip med kinder blossande af vrede. — I morgon förmiddag klockan 10 måste ni infria edra förbindelser, såvida ni ej besinnat er... Gå herrer — utbrast gubben med ädel harm och pekade på dörren. Philip tog reverserna, stoppade dem på sig, gjorde en kall bugning och försvann. Himmel! Jag är förlorad! — utbrast gubben i det han slog sig för pannan. — Ah, hvem kommer der? Alexis Alm, min hederlige gudson. ... Men han är ingen penningekarl, ... han kan icke hjelpa mig, tillade han med ett melankoliskt leende. Elfte Kapitlet. Philip Efraimsson hade mött Alexis Alm i förstugan utanför kontoret. Philip helsade honom med ett småleende och yttrade vårdslöst: Ah, god morgon min kära lektor! Ni var ute på äfventyr i natt vill jag påminna mig. Ni, som jag trodde vara sjelfva dygden.v