Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1849, sida 1

VV JV VM MN I l I å Sådan var den man, till hvilken unga Philip Efraimsson inträdde. God morgon, min bästa herr Giller — sade Philip, i det han räckte den gamle köpmannen sin hand, — hur befinner ni er?Ah, herr Efraimsson! — sade gubben med en lindrig darrning på rösten; — välkommen min unge herre! Var god och stig in i det aldraheligaste. Der kunna vi språka ostörda. Han öppnade dörren till ett innanför kontoret beläget rum och bjöd den unge mannen att inträda. Philip slog sig ned på soffan, medan gubben förblef stående midt på goltvet. Hur står det till med pappa?frågade herr Giller efter en paus. Jag tackar. ... Han synes begåfvad med en förträfflig helsa. Och äfven ni, herr Giller, ser stark och frisk ut.Åh ja, gudskelof! Men säg mig så godt först som sist: har ni kommit hit för att tala om våra affärer?Åh — icke just det — sade Philip vårdslöst. — Det der är ju en bagatell. Jag reste egentligen ut, för att motionera ett par unga, engelska hästar af äkta ras, hvilka jag införskref för en tid sedan. Och efter jag reste