Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1849, sida 1

git utskottets betänkande, Kgl. M:t, under ofvanuppgifne dag sanktionerat ständernes beslut. Vi vilja nu summariskt redogöra för innehållet af ifrågavarande förordning, samt anmärka således först, att för ingående af aktiebolag, bestående af lotter, ställde på innehafvaren eller på viss man, erfordras, såframt aktieegarne vilja vara frie från ansvarighet för bolagets skulder med mera, än en hvar insatt eller åtagit sig att insätta, konungens stadfästelse at bolagets ordning. Sedan konungen pröfvat bolagsordningen samt funnit skäligt meddela den sökta stadfästelsen, skola såväl bolagsordningen som konungens beslut företes hos den underrätt, inom hvars domvärjo bolagets styrelse, enligt bolagsordningen, har sitt säte, samt innehållet deraf i rättens protokoll intagas, hvarefter rätten, på bolagets bekostnad, bör låta införa underrättelse om detsamma i allmänna tidningarne, såframt ej, efter konungens förordnande, allmän kungörelse i ämnet blifvit utfärdad. Förändring af bolagsordningen eger sedermera ej giltighet, med mindre konungen stadfästat densamma, dervid i öfrigt bör förfaras på enahanda sätt, som angående sjelfva bolagsordningen är stadgadt. Uti bolagsordningen skall ovilkorligen uppgifvas: a) den benämning hvarunder bolaget drifver sin rörelse, hvilken benämning bör utmärka bolagets egenskap af aktiebolag; b) den ort, der bolagets styrelse har sitt säte; c) föreskrifter angående inregistrerande af aktierne hos bolagets böra antecknas; d) tiden inom hvilken delägare, som ej till fullo inbetalt på honom belöpande andel i teckningssumman, bör afgifva sin skriftliga förbindelse för hvad å hans lott är oguldet, äfvensom dels bestämningar, huruvida utbyte af dylik förbindelse må ega rum, innan densamma blifvit fullgjord, och dels äfventyret för delägares uraktlåtenhet att inom rätter tid afgifva dylik förbindelse; och bör, i händelse påföljden bestämmes till förlust af aktierätten, tillika stadgas, huruvida delägaren, efter sitt uteslutande från bolaget, skall vara fri från vidare ansvar, eller om han ändå förblifver skyldig att återstående inbetalning till större eller mindre del fullgöra, hvilken betalningsskyldighet, såvidt borgenärers rätt angår, är ovilkorlig, i händelse bolaget, inom ett år från det uteslutandet egt rum, råkar i konkurs; e) huruvida, i händelse aktierne ställas till viss man, den, som genom öfverlåtelse, arf eller på annat sätt blifvit delegares rättsinnehafvare, må efter skedd anmälan inträda i bolaget, eller om han är skyldig att, efter aktiens inbetalda belopp eller, annan grund, för aktien taga lösen; samt f) uti hvilket förhållande till teckningssumman öfverskott å bolagets tillgångar, enligt nästföregående årets bokslut, måste förefinnas, att någon utdelning af de sistnämnde bolagsmännen emellan må kunna ega rum, innnan bolaget upplöses och alla dess skulder blifvit godtgjorde. I händelse aktiebolag trädde i verksamhet, utan att hafva erhållit sådan stadfästelse, som nu blifvit nämnd, stadnar enhvar, som å bolagets vägnar ingår förbindelser, derför i personlig ansvaI righet till fordringsägaren, såsom för annan sin förbindelse, efter allmän lag. Dessutom kunna fall inträffa då dels bolagets sysslomän, och dels, AA ö