Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1849, sida 1

ÖAAAAAA — röppna sig för handeln, och andans omåtliga vområde, som öppnar sig för idkerna. Den dag yskall gry, då man skall se de förenade staterna i Amerika räcka hvarandra handen öfver verldshafvet, utbytande produkterna af deras inidustri, deras konst, deras ider, odlande jorden, bebyggande landssträckor, som nu äro blotta öknar, under skaparens ögon förädlande skapelsen och med ide tvenne oändliga krafterna: menniskornas broiderlighet och skaparens makt, förenande alla till vett enda gemensamt biästa. Sålunda skall, enligt talarens åsigt, kriget trängas tillbaka från folk till folk ända till gränsorne af den jord, vi bebo, och bereda rum för en allmän verldsfred. Dertill skall, enligt hans tanka, icke behöfvas århundraden, alldenstund verlden blifvit mindre derigenom, att menniskorna gjort sig till en stor del naturen underdånig och flyttat riken och folk närmare hvarandra. Härmed slutar han sin historiska öfversigt, för att på statsekonomiska skäl försvara idken om den allmänna freden. Under de sista 32 åren har Europa uppoffrat 128,000 millioner francs på krig, som icke existerade ) Denna utomordentligt stora summa har man, så att säga, röfvat från handeln, industrien, konsten, civilisationen. De politiska samfunden hafva blifvit bragta till eländets brant, och eländet har alstrat revolutionerna, hvilka följakteligen äro att anse såsom resultater af det krigssystem, man hitintills funnit för godt att följa. De mått och steg, man vidtagit mot kriget, hafva framkallat revolutionära krig och under sjelfva freden ett elände, större än krigets. Menr, tillägger talaren, vi böra dock icke förtvifla. Vår tid har säkra botemedel mot detta onda i nationernas närmande till hvarandra, i rikedomen på nyttiga uppfinningar, i folkupplysning och i vetenskaperna. Sitt tal slöt han i följande ordalag: Den stora, den sanna politikens nuvarande mål är att förskaffa alla nationaliteter aktning, ratt åter upprätta folkens historiska enhet och ratt genom freden förena densamma med civilivsationen. Vidare: att utvidga de civiliserade nationernas verkningskrets, att gifva de ickeciviliserade folken ett efterföljansvärdt föredövme, samt slutligen (och det innefattar allt) att vlåta rättvisan uttala det sista ord, som den gamila verlden lät uttala genom maktenv. Mine herrar! Jag slutar med att uttala en tanke, som bör gifva oss mod. Det är icke rförst i dag som menniskoslägtet skrider framåt ivpå denna af Försynen anvisade väg. I vårt irgamla Europa bar England tagit det första steiget och genom sitt exempel har det sagt till vnationerna: J ären frie. Frankrike har tagit idet andra steget och sagt till folken: J ären suveräne! Låtom nu oss taga det tredje steget, låtom alla land, Frankrike, England, Belgien, Tyskland, Italien, Europa, Amerika säga itill nationerna: J ären bröder!Efter detta tal, som emottogs med stormande bifall, diskuterades den första paragrafen af kommittåns förslag, så lydande: Då allena freden kan trygga nationernas moraliska och materiella interessen, är det alla rege) Nemligen för att hålla en hop stående härar, flottor, krigsmateriel, o. 8. vAgg ————