Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1849, sida 2

——————— Den rike herrn sade mig, att han bara velat bjuda mig på qvällsvard, innan han förde mig hem. ... Jag lugnade mig åter, satte mig ned och började äta. ... Herrn tvingade mig att dricka mycket vin ... jag blef tung i hufvudet och somnade slutligen. . .. Då jag vaknade... Den unga flickan kunde icke fortfara. ... Hon brast i tårar. Alexis betraktade henne med en blick af det djupaste medlidande. Då du vaknade, var du förnedrad — sade han. — Jag förstår; ... O de vilddjuren! .. Men vidarelDen der herrn öfvertalade mig nu — fortfor Hanna — att öfvergifva min bror och min morfar och bo för mig sjelf i ett par vackra rum som han hyrde åt mig. Han lofvade att aldrig öfvergifva mig. ... Jag gick in på allt, ty jag vågade icke mera visa mig för mina slägtingar. Min bror uppsökte mig och ville återföra mig till mitt förra hem, men jag hade redan börjat finna behag i sysslolöshet, nöjen och prakt. ... Jag vägrade sålunda att följa honom .. jag var förblindad. Äfven min gamle morfar kom flera gånger, men jag tordes icke se honom. Jag stängde mig inne och han klappade förgäfves på den otacksammas dörr....