Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 september 1849, sida 2

Allt var tyst på de folktoma gatorna, ty det oroliga Götheborg slumrade redan på sitt öra. Alexis hade vikit af från den större gatan och begifvit sig in i gränden som stötte intill baksidan af huset. I detta ögonblick hörde han ett ljud, som liknade det, då en nyckel sättes i ett lås. Han närmade sig stället, för att se efter hvem som vid denna tid på natten ämnade lemna hotellet. Helt nära honom öppnades nu en port och Alexis hörde tydligen en välbekant röst hviska följande ord: Öod natt Hanna!... I morgon kommer jag således.... Porten tillsläts efter en qvinna, som med snabba steg aflägsnade sig. vHa, hvad är detta? — mumlade Alexis, som emedlertid dolt sig i skuggan af muren; — det var hans röst. ... Skulle det vara sannt, hvad man hviskar, att denne nöjets slaf ännu icke vid nära femtio års ålder öfvergifvit sitt afskyvärda lefnadssätt. .. . Skulle det vara sannt, att han ännu är sin maka otrogen. ... Hal! jag måste följa denna qvinna, hon må vara hvem som helst lAlexis tryckte hatten djupt öfver ögonen och började att med snabba steg följa Hanna i spåren.