Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1849, sida 1

suppror i det ena och sannolikt outredda naturTT nn —— beten af den föreslagna reformen, som 1839 års af regeringen tillsatte kommitterade det voro, och hvilkas betänkande regeringen till ständerne 1840 aflemnade samt 1847 lade till grund för Kongl. Maj:ts nådiga proposition om en liberal tull-taxa. Styrelsen i Spanien synes emedlertid icke hafva glömt hvad den hitintills i saknad af nödig kraft tvingats att uppskjuta; dess finans-minister har nu för Cortes framlagt och hos dem äfven genomdrifvit ett liberalare tullförslag, hvilket enligt underrättelse med sednaste post äfven, trots de eataloniska prohibitionisternes hot om uppror, blifvit af senaten antaget. ) Man kan visserligen förutsätta, att det spanska tullförslaget icke är fullt så frisinnadt, som tidens fordringar nu kräfva, men att det sträcker sin liberalitet vida längre, än landets hitintills mäktiI ga probibitionister vilja tillåta, visar sig tydligt af desses trotaande hot, och det är den ärliga viljan, bevisad i handling, att regeringen verkligen vill och tror hvad den till folkets representanter framställer sig vilja och tro, samt oförskräcktheten att göra dessa sina åsigter gällande, som I vi på lätt begripliga skäl vilje uppmärksamma och allvarligen rekommendera. Fortfar man att jemföra, finner man således, I huru regeringarne i begge länderna under sednare tider visat sig inse nödvändigheten och nyttan af reformer i tull-lagarne; men att öppna I krafter i det andra utgjort hinder för utförandet, hvarigenom prohibitionismen hitintills florerat i begge. Nu synes Spanien likväl taga försprånget, och man måste erkänna, att dess regering icke allenast i afseende på tid utan äfven i afseende på sin ställning till nationen utvecklar statsmanna-egenskaper, som man måbända från det hållet minst väntat. Det visar sig, att det ingalunda undfallit denna regering, huru England, tillfölje af sina reformer i all, men synnerligast i ekonomisk, lagstiftning, Sstår lugnt och blomstrande, under det nästan alla sandra länder inom Europa, hvilkas regeringar, stödjande sig på monopoloch kast-intressen, förqväft hvarje försök till förbättring i föråldrade, odugliga lagar, hemsökas af antingen uppror eller mattande tvinsot. Spanska prohibitionisternes fräcka trots emot sin lagliga styrelse skall ock visa andra, såvidt de icke insett det förr, huru långt en onaturlig tull-lagstiftning mäktar bringa raseriet hos dylika undersåter, likasom ock spanska premier-ministerns förklaring, att han egde militärstyrka nog att kufva hvarje försök till uppror, skall ådagalägga vanmakten bos detta anhang,. så fort det saknar stöd hos styrelsen, ty hos den upplystare delen af folket, hvars ekonomiska rättigheter de utsurperat, hafva de naturligtvis ingen hjelp att förvänta. (N. P.) x) Det förtjenar i förbigående anmärkas, att äfven Turkarne, genom Englands bemedling, reformerat sin tull-lagstiftning, enligt hvad sednaste tidningar meddelat. Det fattas nu, att Sverige äfven af Turkiet skall behöfva lära sig stifta civiliserade lagar.