Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 augusti 1849, sida 2

— Utrikes nyheter. I UNGERN. Det ungerska dramat närmar sig sitt slut, Europas folk hafva med spända blickar och klapPhande hjertan följt dess utveckling, ty de kände, att deras frihet, deras framtid hvilade på ungrarnes svärd; de hafva sett den förtviflade kamp, som desse för sin och deras sak måst bestå mot fkörtryckets talrika kämpar, men de hafva icke lemnat sina åskådareplatser och ilat upp på den blodiga skådebanan, för att deltaga i sina bröders strid. Nu är det för sent; snart är den sista akten utspelad och förlåten faller endast för att dölja deras egen vanära, frihetens undergång, despoternas triumf. Här som öfverallt, der ett folk sökt befria sig från sina förtryckare och tyranner, har det dukat under. En slöja, som ännu icke kan genomskådas, hvilar öfver den katastrof, som gaf denna sorgliga vändning åt det ungerska frihetskriget. Hvad som föranledde Görgey att med minst 22,000 man kärntrupper sträcka gevär — om det varit förtviflan om fosterlandets räddning genom krigets fortsättande, om kränkt äregirighet varit orsaken härtill, derom kan man ännu ingenting säga med visshet. Den nirmaste framtiden torde säkerligen sprida ljus i denna fråga och tilldess skola vi uppskjuta vårt omdöme. Men att aristokratien, här som så många gånger annorstädes, handlat förrädiskt och tillintetgjort det högsinnade och ädla folkets sista förtviflade ansträngningar, derom synes dock redan råda full visshet. Ungerska folkets blod bar runnit i strömmar, det har sett sina städer och byar läggas i aska, sitt land förhärjas, men det bar lidit och kämpat med glädje, ty det gillde fäderneslandet. Men allt detta har varit fruktlöst; aristokratien har tyckt sig ega högre intressen att bevaka, än fosterlandets, nemligen sina egna. Den gamla ungerska författningen gaf magnaterna en makt och ett inflytande, som vida öfverstego den engelska aristokratiens; likasom denna, hade de också stora rikedomar. Orsaken, hvarför aristokratien förlidet år vanns för kriget mot Österrike, var den, att den kejserliga regeringen gynnade det kroatiska upproret och derigenom ref ett hål i Ungerns konstitution, som dess adel framförallt ville laga. Den gjorde stora uppoffringar — till att börja med. Men detta varade icke länge. När förändringen sked