Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 augusti 1849, sida 2

Hennes sina, men yppiga vext framstod fördelaktigt under den tätt åtsittande bombasins-klädningen och mot gräset stödde hon en fot, hvars urbildligt sköna form mången högtförnäm fröken skulle afundats henne. Hon var ännu icke sjutton år gammal. Hennes rundade kinder purprades lätt af helsans och ungdomens blommor och under de korallröda läpparne framglänste stundom en rad af tänder, hvita som perlor. Men det vackraste i detta ansigte, det som förlänade detsamma sitt egentliga lif och uttryck, var de stora djupblå ögonen, som ofta med en blick af drömmande, omedveten melankoli, fästade sig på de förbiskymtande föremålen. Det låg i denna blick något himmelskt... detta öga var den rena spegeln af en själ, i hvilken ännu icke verldens förförelse droppat sitt gift, öfver hvars blommor ännu icke passionernas samum härjande framfarit. Hon var dock ingenting annat än en brodös, en simpel sömmerska; utan att ega verldsdamens finbildning, var dock hela hennes väsende behagfullt, emedan det var oskuldsfullt... hon var ett på en gång rörande och intressant undantag... en af dessa himmelska blommor, dem skalden och psychologen med längtan söka och med förkärlek teckna, ehuru de så sällan finna dem. (Forts.) Bra TEEN