Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 augusti 1849, sida 1

hvad värre är — jag fruktar, att du aldrig rätt har älskat henne. -Huru!... Hvad säger du? — utbrast Theodor häftigt. — Tror du då, att jag blott fikat efter hennes penningar. Nej — sade Clas — derifrån fritager jag dig helt och hållet... Din kärlek till denna flicka har varit af en ännu sälsammare art... Du har icke älskat henne svsom brud eller älskarinna, ... utan snarare såsom modell... Detta låter besynnerligt, men du måste medgifva mig, att det är sannt. Och hvaraf sluter du det? — frågade Theodor och blickade mörkt utåt floden. !Jag har studerat er båda — svarade Wallman — och du vet, att jag — så yr, så lättsinnig jag än synes vara — likväl har gjort psychologien till mitt hufvudstudium ... I ditt och Svanhildas förhåll nde till hvarandra har jag anmärkt åtskilliga ovanliga omständigheter, sådane, att jag icke rätt vet, om jag skulle beklagat eller lyckönskat henne, i fall hon blifvit din maka. KOch dessa omständigheter? — sade Theodor. Det är en afgjord sak, — fortfor Claes — att den verkliga kärleken icke har sin grund i någon utom sig liggande känsla, utan blott och bart i — sig sjelf. Den måste derföre vara