Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 augusti 1849, sida 1

Utrikes nyheter. FRANKRIKE. Den af finansministern i nationalförsamlingen framlagda öfversigt af budgeten för 1850 motsvarar ingalunda de lysande förväntningar, hvilka man dagen tillförne temligen allmänt hyste om densamma. Bristen den 1:ste Januari 1850 belöper sig till 550 millioner, och ministern förklarar det vara i högsta grad angeläget, att framför allt konsolidera en del af den nyligen genom det successiva utgifvandet af statsobligationer ökade sväfvande skulden. Han föreslår således att negociera ett statslån af 200 millioner och pålägga nya skatter till ett belopp af ungefär 80 millioner. Sedan derigenom de ordinarie utgifterna blifvit bragte i jemnvigt med inkomsterne, skola de obetäckta extra utgifterna betäckas genom särskilta, i mån af behofvet emitterade obligationer å 500 fr. med 2 4 amortisation, samt derigenom att man använder 65 millioner af amortisations-kassans reservfond. På detta sätt skulle inkomsterna belöpa sig till 14 15 millioner, medan utgifterna utgöra 1408 millioner. Sedan 10 år, anmärker hr Passy, har jemnvigten i budgeten upphört, och under de 3 åren före 1848 har bristen stigit från 100 till 152 och slutligen till 257 millioner, i det allena ökade kostnader för Algerien, marinen och allmänna arbeten utgjorde 226 millioner. 1848 års budget företedde en brist af 48 millioner för de ordinarie och 169 millioner för de extra statsbehofven, då i detsamma Februari-revolutionen kom, förorsakade en minskning i de indirekta inkomsterna under 10 månader af cirka 158 millioner och belastade tillika utgifterna med nya bevillningar. Hvarken redaktionen i embetsmännens löner, eller 45 centimer-skatten, eller de 269 genom successiva lån anskaffade millionerne kunde betäcka bristen, som förblef 17.2 millioner. En af de största financiella svårigheter, Februari