Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 augusti 1849, sida 1

En betjent hastade jemte Aurore ut, för att mottaga de förnäma gäster, hvilka vagnen inneslöt. Dessa voro enkegrefvinnan Yxenhjelm med sin son samt ännu en herre, en aflägsen slägting till grefvinnan, hos hvilken han en tid vistats som gäst. Medan ofvannämnde personer af betjenten och kammarjungfrun förhjelptes ur vagnen ned på marken, hafva vi — läsaren och jag — god tid att taga dem i ögonsigte. i Grefvinnan Yxenhjelm var en storväxt, groflemmad dame om några och femtio år. ... Hon bade långa skäggstrån på hakan, någonting, som icke lär vara ovanligt hos karlavulna och barska fruntimmer. Hennes näsa hade ganska ansenliga proportioner och hennes ögon voro af en obestämd färg. ... I ena handen bar hon en stor redikyl och i den andra en liten, långhårig mops. På hufvudet hade hon en lysande mössa med brandgula band och kring den gråbruna halsen slingrade sig en ofantlig guldkedja, som tycktes vara tillräckligt stark, för att dervti kunna upphänga sjelfva den skeppundsvigtiga matronan. Grefvinnan Yxenhjelm var för öfrigt en dame af de mest afgjorda aristokratiska sympathier .. För henne gafs icke mer än tvenne slags menniskor: Frälse och Öfrälse.... Den mest inkarnerade bördsfäfänga beherrskade henne, — och